Lägergårdarna står för en lång tradition inom kyrkan samtidigt som de utgör ett konkret stöd för församlingsgemenskapen.

Rekordmånga besökare på Lekholmen

lekholmen.

– I sommar har vi slagit rekord, jag tror faktiskt inte att det varit så mycket folk på Lekholmen förut, säger verksamhetsledare Daniel Jakobsson.

11.9.2023 kl. 18:49

Lekholmen, ”Lekis”, är Helsingforsförsamlingarnas ö. Där håller de svenska församlingarna sina konfirmandläger. Holmen är också öppen för besökare, med möjlighet att övernatta. I år har lägren varit stora och de gemensamma barn- och familjelägren fullbokade.

– Men framför allt har vi ökat antalet dagsbesökare, det vill säga gäster som kommer ut för en dag på holmen. I snitt har vi haft 125 personer på holmen varje dag, när man räknar ihop lägerdeltagare och gäster, säger Jakobsson. Nu är vi tillbaka där vi borde vara, efter coronasommaren 2021 då vi inte kunde ha några besökare alls.



Vad gör man på Lekis?

– Ungdomarna kommer för gemenskapen, för att de blir sedda och hörda, säger Alina Granö som arbetat som holmungdomsledare under sommaren.

De senaste åren har ungdomsarbetarna upplevt en ökning av psykiskt illamående hos ungdomarna. Många tampas med jobbiga hemförhållanden.

– Lekholmen kan i bästa fall bli en fristad, och det är guld värt.

Antalet övernattningar minskade däremot på holmen i sommar, trots att gäster har möjlighet att också sova över på Lekis om de vill. Jakobsson tror att de beror på de höjda priserna för mat och båtbiljetten. Han hoppas att församlingarna i framtiden ska ha möjlighet att subventionera priserna så att fler ungdomar ska ha möjlighet att stanna längre.

– På sommaren har vi möjlighet att verkligen lära känna ungdomarna, det är mer än några trötta timmar efter skolan. Här formas också en verklig relation till kyrkan när ungdomarna får uppleva en levande gemenskap som många gärna återvänder till.

Jakobsson och Granö är överens om att Lekholmen kräver mycket arbete och de är väl medvetna om att holmen är dyr för Helsingfors församlingar.

– Det är en satsning på alla plan men vi får tillbaka tusen gånger det vi ger, i relationer, kontakter och gemenskap. På Lekholmen har vi kapellet fullt varje vecka!


Längre säsong och nya samarbeten

– Avståndet till lägergården är rimligt, vilket möjliggör olika verksamhetsformer. När vi själva äger gården är det också möjligt att utveckla verksamheten mer långsiktigt så att den svarar på församlingarnas föränderliga behov. I framtiden behöver vi diskutera hurudan lägerverksamhet vi vill ordna och vad som prioriteras, säger Kalle Kuusniemi som är chef för fostran och församlingstjänster vid den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors.

– En tillräcklig mängd egna lägercenter tryggar kontinuiteten i lägerverksamheten. Etiskt, socialt och ekologiskt ansvarstagande är centralt för utveckling av lägercentren i Helsingfors, säger Anna Järvi-Oshaug som är koordinator för lägergårdarna vid samfälligheten.


Vilka utvecklingsmöjligheter ser ni för Lekholmen?

– När byggnader renoveras finns det också en möjlighet att utveckla verksamheten och göra lägergården mer mångsidig. Vi borde också förlänga säsongen utöver sommarmånaderna och hitta nya samarbeten med olika aktörer, säger Kuusniemi.

Text: Nina Österholm
Foto: Daniel Jakobsson


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22