Nummer ett: Se kungarnas och drottningarnas Storkyrkan, nyrenoverad till sin färg från 1743.

Här är kyrkorna du ska se i Stockholm! - ladda ner KP-guiden

STOCKHOLM.

Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm.

14.6.2023 kl. 14:00

Sankta Clara kyrka står med sitt 116 meter höga torn mitt i Stockholms city. Innanför kyrkdörren hörs ett maj 7-ackord på gitarr ur en modern lovsång i ett sidokapell. I kyrkgången står uteliggares kassar, brokiga ekipage på hjul, pick och pack; det här är den legendariska diakonikyrkan i stan.

Kyrkflanera i Stockholm när du är där. Upptäck att det som direkt avslöjar profilen på kyrkorna är – musiken.

I Hedvig Eleonora på Östermalm står en väldig svart Bösendorfer-flygel framför altarringen; en vaktmästare ställer en synt på sitt stativ. Kyrkan finns på den kristna kartan i Stockholm genom sin rockiga kyrkokör.

I Katarinamässan på Södermalm ljuder en klockren Pie Jesu, tv-talangshowernas pop­sakrala melodi, av Andrew Lloyd Webber.

I Allhelgonakyrkan längre söderut vid Skanstull inleds kvällsgudstjänsten med en unison Taizémelodi, Herre, hör vår bön.

Längre ut i förorten, 15 kilometer ut med röda tunnelbanelinjen är det friluftslördag kring det öppna torget med vattenbassängerna i invandrartäta Skärholmen. I den moderna kyrkan alldeles intill torget har den etiopiska Mekane Yesus-kyrkan gudstjänst. Den som inleds med komp på en massiv synt, med den amerikanska 1800-talsmelodin Skurar av nåd ska jag sända, på amarinja.

Det finns 180 kyrkor i Stockholms stift. Utmed stadens gator behöver du bara kliva ut ur en, så ser du för det mesta redan nästa. En del gudstjänstplatser är mycket gamla, ända från tidig medeltid. Från Sveriges stormaktstid på 1600-talet är kyrkorna stora, och många. Kyrkorna är i regel öppna dagligen från klockan 11 till 17.



Det är mångfald i kyrkorna i Stockholm – etiopisk gudstjänst hos Mekane Yesus i Skärholmen.

Katarina: enkel populär mässa

För dagen i Stockholm ligger trendande Katarina kyrka närmast de röda båtarnas terminal. Till kyrkan går man på en dryg kvart, lite bortåt från Slussen och så uppför Folkungagatan.

Katarinamässan är en gudstjänst med låga trösklar, sparsam liturgi och många lekmän i aktion. Och det är kyrklunch efteråt.

Trosbekännelsen ersätts av psalmen Jag skulle vilja våga tro att någon har mig kär. Musiklivet tangerar populärmusiken. När vi hälsar på sjunger sångledaren som ledde gudstjänstbesökarna i psalm­sången själv Beatleslåten Blackbird. I snitt 400 personer går i Katarinamässan, en medelklass i stan, säger Ulf Lindgren, tf domprost i Stockholm.

– Kanske till och med övre medelklass; ofta de som känner att livet inte har en mening. Det är skilsmässor, jobbyte, alkohol. Mässan har ett tilltal till den som grubblar, söker, funderar, säger han.

"Sankta Clara deklarerar att man vill 'reformera Svenska kyrkan' genom sitt sätt att arbeta."

Sankta Clara: vill reformera kyrkan

Alldeles intill shoppingstråket Drottninggatan och Sergels torg är Sankta Clara en annan välbesökt kyrka i Stockholm. Församlingen har länge varit kyrka för samhällets utslagna. Det är daglig matutdelning, juristhjälp för flyktingar och evangelisation på ”Plattan” på Sergels torg.

– Har man ett böneliv i en kyrka ligger diakoni runt hörnet. Och har man börjat med diakoni så blir det evangelisation, säger församlingsledaren Mats Nyholm, med rötter i Esse och Munsala i Finland.

Sankta Clara är sedan 2009 en församling i kyrkans evangeliska EFS-rörelse. Mats Nyholms ambitioner är inte låga; Sankta Clara deklarerar att man vill ”reformera Svenska kyrkan” genom sitt sätt att arbeta.

Mycket nytt har rötter i Stockholm

En dag bland kyrkorna i Stockholm är en utfärd i kyrkolivets moderna historia i Norden.

Emeritabiskop Caroline Krook, 78, öppnar hemma hos sig på Rosenlundsgatan på Söder. Hon var 1990 den första kvinnan som domprost i Stockholm, själv uppvuxen i en KFUK-miljö på Östermalm. Senare var hon bis­kop i Stockholm i elva år.

Caroline Krook, emeritabiskop i Stockholm

Pandemitiden har hon använt till att skriva stiftets historia. Kyrkan har verkat i Stockholm länge, men Stockholms stift kom till först 1942, då det bröts ur Uppsala ärkestift.

I Storkyrkan i Stockholm – inte i Uppsala – samlade dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom 1925 det stora världsekumeniska möte som lade grunden för Kyrkornas världsråd.

"Estoniagudstjänsten är mitt starkaste minne från Storkyrkan."

I Storkyrkan hade dåvarande pastor primarius Ludvig Jönsson en av de första öppna mötesplatserna för homosexuella i Stockholm. Storkyrkan var centrum för sorgen och chocken efter Estoniakatastrofen 1995, med Caroline Krook på kort varsel som rikets själasörjare.

– Jag tror jag talade över någonting ur Romarbrevet. Vi fick veta vid lunch att det skulle bli stor gudstjänst med kungaparet och tv samma kväll. Det är ett av mina starkaste minnen från kyrkan, säger hon.

Fortfarande ska Storkyrkan vid en stor samhällskris i Sverige inom tre timmar kunna ha en första samling som nationens andliga centrum.

I Allhelgonakyrkan på Söder föddes sinnesrogudstjänsterna på 1990-talet med bland andra finlandssvenska pastorn Harry Månsus.

Gustaf Vasakyrkan vid Odenplan var hem för gudstjänstförnyelsen på 1960- och 1970-talet. Kristen visa på gitarr och jazzmässor kom in i kyrkan med namn som Lars-Åke Lundberg; han med Guds kärlek är som stranden.

Barnet på äventyr

I Storkyrkan är Ulf Lindgren, gymnasielärare i historia innan han blev präst, en god berättare och uppskattad guide.



Tf. domprost Ulf Lindgren i Storkyrkan är en uppskattad guide.


Varje år ger han ett barn en äventyrs­vandring i kyrkans vinklar och vrår som födelse­dagsgåva. Prinsessan Estelle, vanligen i sällskap med sin mamma Victoria, brukar komma på besök i kyrkan med dess 700-åriga kungahistoria, någon gång i februari.

– Hon kommer att axla sitt stora ansvar i den här byggnaden. Hon ska sitta här på sin morfars, och på sin mammas begravning. Jag tänker att om hon som barn får uppleva lite äventyr bakom kulisserna så ska det förhoppningsvis hjälpa henne när hon sitter här som vuxen. Att minnas att just här sprang vi uppe på vinden och busade.



* * *

I slutet av artikeln kan du ladda ner Kyrkpressens
Stockholmsguide till de viktigaste kyrkorna i Stockholm.


Kyrkguiden-appen kan du ha i telefonen för att hitta
ladda ner för att hitta information om 3 000 kyrkor i Sverige.
Finns för både iOS och Android.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26