Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

ÅA-avhandling: Var femte präst anser eutanasi kan vara del av vården

eutanasi.

– Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag.

12.6.2023 kl. 10:34

Hon är tradenom, munhygienist, musikmagister, magister i socialt hälsoarbete, poet och fack­boksförfattare, och nu också teologie doktor.

Ändå säger patienterna här vid den palliativa avdelningen vid HUCS, där man ligger när man är döende i cancer eller ALS, att de känner att deras social­arbetare Miia Kontro, 40, känns som en teolog. För att hon har tid.

– Jag älskar det här jobbet och är så tacksam för det.Jag kunde sitta dagarna i ända och lyssna på människors livshistorier.

Döden, den blev hennes projekt när hon under tiden som munhygienist vid ett äldreboende till sin förfäran såg äldre släpa sig omkring i korridorerna och ropa att de behövde hjälp för att de skulle dö.

– Det kunde jag inte göra någonting åt med min munspegel. Då tänkte jag att jag skulle bli de här människornas sjukhuspräst, säger Miia Kontro.

Hon skrev sin pro gradu i teologi om nära döden-upplevelser, vilket blev stommen till fackboken Portilla (Vid porten, 2018). Det ledde sedan fram till doktorsavhandlingen som nyligen granskades vid Åbo Akademi.

Med Björn Vikström och Bernice Sundqvist som handledare vid ÅA undersökte hon vad evangelisk-lutherska präster i Finland i dag anser om eutanasi.

Brokigt bland präster om döden

– När jag talade vid olika kyrkliga samlingar om min bok kom många präster efteråt fram till mig med sina uppfattningar om döden – som jag märkte att var väldigt olika varandra.

I arbetet med doktorsavhandlingen överraskades hon av att så pass många präster är öppna för eutanasi. Omkring hälften av över 500 präster i en enkät redan 2018 kunde tänka sig fall där en lidande människa enligt dem kunde få den sista sträckan förkortad av eutanasi.

"Det här är frågor många präster inte alltid kan tala om i sin arbetsgemenskap."

Kyrkans och biskoparnas officiella åsikt är i deras uttalande i frågan från 2017 ett nej.

– Vi skulle behöva komma dit att man inom kyrkan kan vara öppen med att det finns olika åsikter. Många präster säger att det är som med jämlikt äktenskap, att man ofta inte kan prata öppet om sin åsikt i sin arbetsgemenskap, säger Miia Kontro.

Det andra Miia Kontro överraskades av var att så få av prästerna grundade sin åsikt i frågan på kristen lära, utan mera på allmänna etiska resonemang, eller på personliga erfarenheter av hur någon i deras närkrets hade dött.

Intressant är också att var tredje präst skulle vara beredd att för egen del be om en dödande dos läkemedel i ett svårt läge.

Varken ja eller nej själv

Svart prästskjorta blev det till sist inte för Miia Kontro, utan vit sjukhusrock. Hon uppfattas som en del av vårdpersonalen, lika klädd som läkaren, säger hon, och har aldrig haft någon tröskel till en enda grupp av patienter, säger hon.

Helsingfors är en sekulariserad stad. Och många döende vill numera inte ens ha med religion och präster att göra när det är dags, säger hon.

Många döende är inte heller inriktade på det stora eviga som finns framför, utan mer på det liv som har varit och nu begränsas till en sjuksäng.

– Ibland går jag hem och tänker att vitsi, det sista människan ville tala om innan hon dog var om hon hade betalat alla sina räkningar!

Själv har Miia Kontro inget klart ja eller nej till eutanasi. Fast det finns patienter som har bett henne om hjälp med det.

– Men då pratar vi. Vi ska inte tänka oss att döden är som en sjukdom som ska fås bort. Processen kring döden är en del av livet.

Samhällsdiskussionen påverkar människors åsikt om eutanasi, säger Miia Kontro.

– Men så händer det också att det sista stunderna med en döende stärker tankarna om att eutanasi inte är rätt. Att barn och föräldrar under de sista stunderna kan ställa till rätta relationer som har varit dåliga. Och så inser man att det kunde ha blivit ogjort för alltid vid en eutanasi.


* * *

Text och foto: Jan-Erik Andelin


epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23