Bara sex samfälligheter i det svensk- och tvåspråkiga Finland har sänkt kyrkskatten efter att ett avdrag har strukits från och med i år. Det är församlingarna i Borgå, Sjundeå, Raseborg, Åbo-St Karins och Karleby. Där kompenserar kyrkan att en större del av medlemmarnas inkomster nu kan beskattas.
Alla övriga församlingar har valt att behålla sina plötsliga nya skatteintäkter. Det visar en undersökning som kvällstidningen Iltalehti har gjort.
I Helsingfors får samfälligheten på det sättet i år in omkring 2,5 miljoner euro mer än tidigare år. I Esbo och Vanda blir nettot över 900 000 euro och i ett flertal tvåspråkiga samfälligheter kommer det in ett par hundratusen euro extra i årets budget.
Raseborg kompenserade
mest struket inkomstavdrag
Den evangelisk-lutherska kyrkans medlemsavgift, som uppbärs som en skatt, beräknas på samma grunder som kommunalskatten. På grund av vårdreformen förändrades arbetsinkomstavdraget, vilket innebär att särskilt låg- och medelinkomsttagare nu procentuellt betalar något högre kommunal- och kyrkskatt.
Finansministeriet och Kyrkostyrelsen rekommenderade i fjol församlingarna att inte dra ekonomisk nytta av reformen, men majoriteten valde att strunta i rekommendationen.
I Raseborg gjorde man tvärtom. Där valde samfälligheten att till och med sänka skatteprocenten med mer än statens och Kyrkostyrelsens rekommendation. Den sänktes från 1,6 till 1,5 procent och församlingen beräknas därmed inte dra någon ekonomisk nytta av skattereformen alls, utan medlemmarna kan därmed räknad med en till och med något lägre medlemsavgift i kyrkan.
