Rune Lindblom är kaplan i Korsholms svenska församling, inbiten motorcyklist som lever upp till sommaren.

Våren som (aldrig) kom

Kolumn.

Sakta nynnar jag på ”jag tror, jag tror på sommaren” och tittar på den sista hårt packade snöhögen som vägrar smälta på nordsidan av huset.

16.5.2023 kl. 21:06

Hoppet är en konstig sak. Hoppet innehåller längtan, oro och glädje i lika stora delar.

Jag längtar till det jag hoppas på, jag är orolig för hur länge eller ens om det kommer att bli, och jag kan redan vara glad över bara hoppet om att det ska bli.

Har man behövt prata väder har det funnits mycket att tala om denna ”vår”. Som alltid hoppades jag på en tidig vår. Att snön skulle ha smält bort och det blivit ovanligt varmt för säsongen egentligen genast efter sportlovet. Jag säger alltid att mänskor inte är tänkta att leva så långt norrut, inte i vårt klimat. Visst började solen sakta värma, alltid ett säkert och oundvikligt tecken på att det börjar våras. Men gång på gång har mina förhoppningar frusit, och ibland snöat bort.

På jobbet har känslorna i kyrkoåret speglat samma berg- och dalbana som temperaturgrafen och hoppet. Inför påsken jublar lärjungarna med alla andra när Jesus rider in i Jerusalem på åsnan, och faller i full förtvivlan när han korsfästs bara några dagar senare. De och jag ropar båda att ”det skulle ju inte gå så här” när snön faller efter valborg.

Jag delar lärjungarnas förvirring efter påsken och osäkra ”Vad ska vi göra nu?” när tiden går mot pingst. Jag har tagit fram motorcykeln, men har vinterdäck på bilen ännu alltför långt in maj. Den ena bilen fick sommardäck när allt verkade gå mot sommar, men jag har inte vågat köra den många morgnar i rädsla för halka efter nattfrosten.

Sakta nynnar jag på ”jag tror, jag tror på sommaren” och tittar på den sista hårt packade snöhögen som vägrar smälta på nordsidan av huset. Så här är det att leva i hoppet. Man VET att det kommer att bli bra, men vägen dit är fylld av längtan, oro och försiktiga försök till att glädjas över det som nog kommer.

Men efter alla dessa besvikelser och kalla vindar från nord har nu äntligen värmen kommit – hoppas jag.

Rune Lindblom


film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00

utdelning. Poststrejken är slut och idag trycks Kyrkpressens adventsnummer. På många håll hinner tidningen tyvärr inte fram till första advent 27.11.2019 kl. 14:58

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42