Dopträdet är över två meter högt. Carl-Göran Österbacka iklädd en hatt han själv svarvat.

Ett dopträd som gåva

kvevlax.

Kvevlax församling behövde ett dopträd och Carl-Göran Österbacka blev rätt man för uppdraget. – Jag har vuxit upp i ett snickeri, kan man säga. Det över två meter höga dopträdet har nu hittat sin plats i kyrkan.

19.4.2023 kl. 14:19

Carl-Göran Österbacka är pensionerad ingenjör och skicklig träsvarvkonstnär. I höstas fick han av kyrkoherde Fredrik Kass frågan om han kunde tänka sig att göra ett dopträd för församlingen, det vill säga ett träd som står i kyrkan och där en dopängel eller ett doplöv hängs upp för varje barn som döps i församlingen.

– Jag tänkte att det borde vara något svarvat, för det är det jag kan bäst. Och min verkstad är utrustad med verktyg för svarvning, berättar han.

Det finns en massa olika modeller av dopträd, men han ville inte efterapa något redan befintligt.

– Efter ett tag, kanske det var det undermedvetna som jobbade, kom jag på en design.

Han gjorde en prototyp som några från församlingen gillade, och då var det bara att fortsätta jobbet. Det rätta träslaget kunde en lokal trävaruförsäljare erbjuda.

– Jag har använt asp. Det är bra att svarva i, och det håller sig ljust rätt länge, betydligt längre än andra träslag.

Trädet består av en rund fot med en diameter på 50 cm och en grov stam på 7 cm i diameter.

– Höjden är drygt två meter. Trädet har horisontella grenar, som i sin tur har vertikala stavar av olika längd och grovlek.

Grenarna och stavarna är ordnade i fem våningar kring stammen.

– För varje våning finns 12 stavar. Jag associerar det till de tolv lärjungarna.

– Och att stavarna har olika grovlek och längd kan symbolisera olika människor. Men man får förstås lägga in vilken betydelse man vill i det.

Morfar var snickare

Carl-Göran Österbacka jobbade med dopträdet från oktober till mars i år, några timmar om dagen. Men han valde att ge trädet i gåva till församlingen.

– Min morfar var kyrkvärd och snickare, och han gjorde rätt mycket snickerisaker till kyrkan, så jag tänkte att jag fortsätter i samma spår som han.

Hans morfar, Johannes Rönnqvist, föddes 1884. Han hade ambulerande slöjdskola på olika ställen i Österbotten, var med och grundade och blev föreståndare för Kvevlax hemslöjdsskola. Samtidigt hade han ett snickeri på hemgården. Han var också kyrkvärd och ibland spelade han som kantor.

– Jag bor kvar på samma gårdsplan där morfar hade sitt hus och snickeri.

Carl-Göran växte upp med sina morföräldrar och mamma, efter att fadern dog i kriget. Morfar blev också Carl-Görans läromästare.

– Jag har vuxit upp i ett snickeri kan man säga. Jag började svarva som tonåring.

Snickeriet fick vila i många år när ingenjörsjobbet på ABB krävde sitt. Men på senare tid har det blivit en hel del hantverk.

– Jag svarvar konstföremål och har deltagit i konstrundan ett antal gånger. På andra våningen i vårt hus har jag mitt galleri som folk får besöka.

Dopänglar för alla döpta

Att transportera ett över två meter högt dopträd till kyrkan är inte gjort i en handvändning.

– Det tog några veckor att konstruera en transportställning för att få trädet till kyrkan.

På palmsöndagen i år invigdes trädet i en välbesökt festgudstjänst i Kvevlax kyrka. Barnkören sjöng, kyrkoherde Fredrik Kass berättade om dopträdet och Carl-Göran Österbacka fick komma fram och svara på frågor.

– De tre lägsta våningarna har plats för dopänglar. En ängel med det döpta barnets namn och datum hängs upp i trädet och får hänga där ett år. Sedan tas ängeln ner och respektive barn får sin ängel.

På svarvkonst.fi presenteras Carl-Göran Österbackas konst.



Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00