– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

ÅA-teologen Mika Vähäkangas befarar rättssak för avhandling i Sverige

forskning.

Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk.

17.4.2023 kl. 14:28

I den sal som brukar användas för doktorsmiddagar i humanistiska fakultetens huvudbyggnad Lux vid Lunds universitet var stämningen spänd. Någon timme innan hade den svensk-egyptiske doktoranden Sameh Egyptson en trappa ner disputerat för teologie doktors grad.

Auditorium 121 hade varit fullsatt, under stort säkerhetspådrag med civilklädd polis. Avhandlingen på över 700 sidor handlade om islamism i Sverige.

Sameh Egyptson, en 56-årig forskare med rötter som koptisk kristen i Egypten, hade fått se många av sina kolleger vid universitetet utebli från doktorsmiddagen.

Hans avhandling hade betraktats som kontroversiell. Den pekar ut enskilda svenskar som medlemmar i det Muslimska brödraskapet, ett ultrakonservativt nätverk som sägs verka i 70 länder.

Betygsnämnden dröjde. Till sist anlände den med beskedet att Egyptson hade godkänts, men med rösterna 2–1. Senare har avhandlingen anmälts till tre olika akademiska instanser för bristande forskningsetik.

Sameh Egyptsons handledare var den finländska teologen Mika Vähäkangas, tidigare professor i missiologi och ekumenik i Lund. I dag är han sedan 2021 forskningschef vid Åbo Akademi och dess teologiskt inriktade Polininstitut.

– Det slutar ganska sannolikt i domstol. Det finns inget riktigt prejudikat på sådan här forskning. Någon som är missnöjd över beslut om forskningsetiken i den tror jag kommer att överklaga, säger han till Kyrkpressen.



Sameh Egyptsson

Vanliga svenska muslimer uthängda?

Sameh Egyptson har arbetat med sin avhandling i nästan 25 år och jobbade med den redan 2009 när Mika Vähäkangas blev professor i missiologi och ekumenik i Lund.

I avhandlingen använder Sameh Egyptson sig av offentliga källor, också arabiskspråkiga webbplatser och sociala medier, för att med ett unikt material dokumentera det rätt så ogripbara Muslimska brödraskapet.

"Grejen är att en avhandling måste ha källor. Om man refererar till en offentligt tillgänglig webbsida där en persons namn finns så är hen inte längre anonym."

I Sverige skyddar en lag om etisk prövning av forskning sedan 2004 personer som berörs av akademiska arbeten. Vähäkangas och Egyptson har där­emot argumenterat att forskningen inleddes innan lagen trädde i kraft, men att den ändå har ”följt dess anda”.

Vid disputationen i Lund uppträder en ung svensk muslimsk man i publiken. Att hans namn har publicerats i avhandlingen, säger han, kan innebara fara för honom och hans familj, om de reser i länder som klassar Muslimska brödraskapet som en terrororganisation. Det har flera muslimländer som Syrien, Egypten och Saudiarabien gjort. I Europa har också Österrike gjort detsamma.

– Men grejen är att en avhandling måste ha källor, säger Mika Vähäkangas. Om man refererar till en offentligt tillgänglig webbsida där en persons namn finns så är hen inte längre anonym. Att bara förvara namnen någonstans och gömma dem på det sättet var inte något jag ansåg man behövde göra, det var min tolkning. Och jag kan ha fel. Det får vi se.

Vill bygga ett samhälle på islams grund

Muslimska brödraskapet är en konservativ, islamistisk väckelserörelse med rötter i Egypten.

Islamism står i vårt språkbruk ofta för våldsbenägen islam, men för grundaren, den egyptiske skolläraren Hassan al-Banna i hamnstaden Ismalia år 1928 gällde det snarare att genom bildning bygga ett samhälle på muslimsk grund.

Al-Banna bodde intill den västbyggda Suezkanalen och intill den brittiska kolonialmaktens högkvarter. Brödraskapet växte snabbt som en protest mot det man såg som västligt inflytande och förfall.

Sameh Egyptson säger att han efter att ha lagt ”hundratals pusselbitar av ideologi, politik, organistoriska band, skrifter och webbsidor” kan påvisa al-Bannaideologins inflytande i Sverige. Det ska framför allt kretsa kring Islamiska förbundet eller stormoskén på Södermalm i Stockholm.

Också Finlands muslimer ska enligt Sameh Egyptsons avhandling ha organiserat sig 1987 som trossamfund just genom Muslimska brödraskapets inflytande.

Tidningen Kirkko ja kaupunki har skrivit om att Islamska rådet i Finland, grundat 2006, ska höra hemma i samma sfär. Dess första ordförande var den nyligen bortgångne imamen och muslimledaren Anas Hajjar (1969–2022). Numera ska offentliga kopplingar till brödraskapet ha tunnats ut i dokument och webbsidor, skrev tidningen 2017.

Sverigedemokraterna hakade på bok

Trots att Lunds universitet har en egen professur i islamologi var det missions- och ekumenikteologen Mika Vähäkangas som ”ärvde” Sameh
Egyptson som doktorand.

– Hans avhandling handlade allt mer om hur interreligiös dialog i Sverige har använts som täckmantel för politiska projekt, säger han.

Sameh Egyptson har också offentligt sagt att nätverket skickligt genom åren ska ha lobbat fram ett stort muslimskt inflytande särskilt bland svenska socialdemokrater.

Det fick de konkurrerande Sverige­demo­kraterna (SD) att erbjuda Sameh Egyptson samarbete kring hans tidigare bok Erövringen (2020) – vilket han tackade nej till.

"Det är helt möjligt att jag liksom hamnar därute helt själv. Men för mig är det viktigare vad som sker med forskningens frihet än vad som sker med mig."

Handledaren Mika Vähäkangas förutspådde ”en skitstorm” kring avhandlingen, och sade sig vara medveten om hur luntan kan komma att användas politiskt, av islam- och invandrarkritiker i Sverige.

– Jag är för demokrati, öppenhet och mot all slags fascism och nazism. Det är solklart. Men det hade varit oetiskt av mig att blockera ett akademiskt arbete för att det kan ha politiska konsekvenser som jag ogillar. Så får man inte göra.

Står ensam inför rättsprocess

Kritiken mot avhandlingen har också utanför den akademiska världen varit hård. Den har betecknats som allt från ”rasistisk” till ”konspirationsteoretisk”. Själv har Sameh Egyptson sagt att han inte hänger ut islam i Sverige som sådant, utan ett nätverk inom den kulturkretsen.

Rättsprocessen komma att vänta både honom och Mika Vähäkangas. Det är oklart om och hur Lunds universitet då står bakom dem.

– Det kan jag inte veta, säger Mika Vähäkangas. Det jag vet är att min före detta fackförening (i Sverige) inte står bakom mig. Och mitt fack i Finland hanterar inte juridiska processer utomlands. Så det är helt möjligt att jag liksom hamnar därute helt själv. Men för mig är det viktigare vad som sker med forskningens frihet än vad som sker med mig.



Sameh Egyptson-affären

Sameh Egyptson, svensk-egyptier, disputerade i våras i Lund om Muslimska brödraskapet. Avhandlingen är kontroversiell för sina metoder.

Mika Vähäkangas, forskningschef vid ÅA:s Polin­institut var handledare och kan stå inför en rättssak för påstått bristande forskningsetik.

Muslimska brödraskapet är en islamistisk, men numera en i hög grad icke-våldsorienterad väckelserörelse som lobbar för samhällen på islams grund. Grundad i Egypten 1928.

I bland annat Sverige, Storbritannien och Österrike har myndigheterna tidvis oroats över rörelsens inflytande.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Magnus Lindholm. Som denna spalt står längst till höger på sista uppslaget i tidningen stod Axel Carpelan i det sociala livets tystaste utkanter. 12.10.2010 kl. 00:00

Samhälle. I söndags hölls den första mångreligiösa träffen någonsin på Åland, rapporterar Nya Åland. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelserörelserna i Svenskfinland vill inte vara med i den bojkott av fem biskopar som diskuteras på finskt håll. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett led i reklamkampanjen inför församlingsvalet är att kända personer uppmanar församlingsmedlemmarna att rösta. 11.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många vill gifta sig den 10 oktober – inte minst för att datumet är så lätt att komma ihåg. 10.10.2010 kl. 00:00

Världen. Luthersk tradition och karismatisk förnyelse förenas i församlingen Århus Valgmenighed, där medlemmarna hör till danska folkkyrkan men regleras av få av dess normer. 9.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Finlandssvenska sångare kan sjunga gospel med samma trovärdighet som amerikanska kyrkosångare. Det handlar bara om att ha rätt teknik. 8.10.2010 kl. 00:00

Människa. Att spela biskop på Svenska teaterns scen är en av Ville Virtanens viktigaste roller någonsin. Ändå har han känt sig som en hottentott i det finlandssvenska finrummet. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarnas ungdomsgård Cross i Vasa har fått ungdomliga, öppna och praktiska utrymmen efter en grundrenovering. I oktober tas Cross i bruk igen. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Som denna spalt står längst till höger på sista uppslaget i tidningen stod Axel Carpelan i det sociala livets tystaste utkanter. Hans och 7.10.2010 kl. 00:00

Ledare. Det finns en självnärande myt om kriget mellan vetenskap och tro. I grund och botten göds den av kontrahenterna själva, helt enkelt därför att de behöver den. Och fundamentalister – vad det nu sen avses beteckna – finns det i bägge skyttegravarna. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Diakonidagarna ska utrusta församlingsanställda och frivilliga för arbetet i den ekonomiska krisens eftersvall. 6.10.2010 kl. 00:00

Samhälle. En skola i Heinola påstås i en klagan ha undervisat religion och livsåskådningskunskap under samma lektion. Det är inte tillåtet, säger utbildningsstyrelsen. 6.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Danmark undertecknar Borgåöverenskommelsen den 3 oktober 2010. Danmark har tidigare varit med i gemenskapen som observatör. 5.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lutherstiftelsen vigde i lördags sina första präster i Finland. Tidigare har stiftelsen vigt sina präster i Sverige. 5.10.2010 kl. 00:00

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00