Vi planerade påsknumret på redaktionen. Vad ska vi säga som inte redan sagts? Den eviga frågan kring stora högtider. Vi kom in på alla ord förknippade med påsk. Ni har väl hört om ”Mulimuli-måndaan” och ”tränutisdaan”, frågade jag? De flesta fick något tomt i blicken. Det finns mycket vi självklart benämner men inte alltid vet bakgrunden till. När man börjar gräva lite i etymologi, det vill säga varifrån ord härstammar, inser man snabbt att folkligt och religiöst alltid haft en förmåga att smälta samman och bli det vi kallar traditioner.
Påsk
Den kristna påsken har många kopplingar till den judiska påsken, och namnet påsk kommer från det hebreiska ordet ”pesach” det vill säga ”passera” och ”gå förbi”. Det i sin tur har att göra med Gamla testamentets berättelse om judarnas uttåg ur Egypten, efter många år av slaveri. En händelse som utgör bakgrunden till det judiska påskfirandet.
Stilla veckan
Om du inte vill ha ett gäng med förnärmade teologer i hasorna är det bäst att du lär dig skillnaden mellan stilla veckan och påskveckan. Stilla veckan är sista veckan i fastan, det vill säga veckan där bland annat skärtorsdag och långfredag ingår, medan påskveckan är den vecka som följer efter påsken. Namnet stilla veckan började användas i Finland under 1700-talet då speciellt pietisterna betonade Kristi smärta och lidande. En äldre inhemsk benämning var dymmelveckan, och den levde kvar i talspråket.
Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt.
När infaller påsken?
När påsken infaller i år är ju enkelt att kolla upp. Men när infaller påsk så där överlag? Det är faktiskt så komplicerat att det kan vara svårt att hålla sig för skratt: Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. (Okeeej! Kanske vi bara lämnar det där …) Om man gräver vidare får man veta att de tidiga kristna inte ville att deras påsk skulle sammanfalla med den judiska påsken. Så den ecklesiastiska månen eller påskfullmånen beräknas enligt Metons cykel och sammanfaller inte nödvändigtvis med den astronomiska fullmånen. Så om vi inte lär oss när påsken infaller kan vi helt enkelt skylla på de tidiga kristna som skulle krångla till allt.
Påsken kan tidigast infalla den 22 mars och senast den 25 april. Det gäller att hålla reda på den ecklesiastiska fullmånen. Lycka till!
Mulenmåndag och tränutisdag
De stackars vardagarna som inleder stilla veckan har inte fått några namn med religiös koppling. I stället har de kallats allt möjligt i folkmun, ofta med någon slags koppling till vad man tyckte utmärkte de här dagarna. Några exempel är: mulenmåndag, kråkmåndag, blåmåndag, klockmåndag, svältmåndag, frimåndag, skallomåndag samt tränutisdag, kulentisdag, fettisdag, lustigtisdag, torrtisdag, smakutisdag, gristisdag och spatsertisdag.
Den uppfinningsrika kan säkert använda de här namnen i oändlighet: Äntligen en dag som matchar din humor, glad torrtisdag!
På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.
Dymmelonsdag
Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. En dymmel är en klockkläpp, det vill säga den som slår inuti en klocka. Enligt gammal tradition bytte man före påsken ut metallkläppen till en i trä för att klangen skulle bli dovare. På påskdagen med dess uppståndelseglädje var metallkläppen tillbaka.
Ibland kallas onsdagen i stilla veckan för askonsdag, men det beror på att benämningarna på olika dagar genom århundradena har flyttat lite hit och dit. Askonsdagens korrekta hemvist är alltså som första dagen i fastetiden, 40 dagar före påsk.
Skärtorsdag och långfredag
Skär som i skärtorsdag kommer från ordet ”skära” som betyder att göra ren. Skärtorsdag är alltså en reningsdag som också kopplats till bikt, att bekänna sina synder. Enligt folktraditionen fanns det något ont som skulle jagas bort från gården.
På skärtorsdag instiftade Jesus nattvarden, och många går till nattvarden på just skärtorsdag. På skärtorsdagen tvättade Jesus också lärjungarnas fötter (Joh. 13:1–5). I många kyrkosamfund hör seden att konkret tvätta varandras fötter fortfarande till gudstjänstlivet. (Om du känner dig obekväm med att hala fram dina bara fötter sätt dig för säkerhets skull långt bak i kyrkan!)
Namnet långfredag är kanske lite mer genomskinligt och kommer sig av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus och av att gudstjänsten var längre än i vanliga fall.
Memma
Tänka sig, man behöver inte gräva djupt för att hitta en lite religiös koppling också till rätten gjord på rågmjöl, malt och sirap, vars smak brukar dela folket. Ordet kommer från finskans ”mämmi”, och motsvarigheter kan hittas i bland annat estniska dialekter där ordet ”mämm” betecknar ett platt bröd bestrött med maltmjöl. Också nordsamiskan har ordet ”meađmma”, vilket betyder rå, eller snarare ogräddat/okokt när man talar om bröd och gröt. En Daniel Juslenius beskrev i sitt verk Aboa vetus et nova på 1700-talet hur man i Egentliga Finland tillredde en rätt gjord på mörk och söt rågmalt som gräddades i ugnen. Rätten åts vid påsk till minne av det osyrade brödet. Osyrat bröd är lagat utan gäst eller andra jäsmedel, och det förknippas med israeliternas brådstörtade flykt ur fångenskapen i Egypten. Då hann man inte låta brödet jäsa, utan på Herrens befallning åt man på natten helstekt lamm med bittra örter och osyrat bröd.
Om man däremot bakar bröd som borde jäsa men misslyckas kan man säga som Närpesborna: ”he tykks ska vaal bare memmår åv hittje”, det vill säga deg som inte jäser eller bröd som jäst dåligt.
Källor: Institutet för de inhemska språken, Språkbruk (1/2018), Ordbok över Finlands svenska folkmål (kaino.kotus.fi), evl.fi, alltombibeln.se, Wikipedia och svenskahogtider.com.
