Annika Westergård. FOTO: PRIVAT

Fyraåringen och påsken

Kolumn.

Hur förklarar man påskens alla traditioner för ett nyfiket barn? En vuxen får tänka till.

5.4.2023 kl. 10:36

Att den kristna påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, det vet vi vuxna. Men i ett litet barns ögon handlar påsken om chokladägg med leksaker i, målade ägg, påskhäxor, påskris och påskbrasa. Och glöm inte påskharen!

Kan man enkelt förklara påskens seder för den frågvisa fyraåringen? Inte ens för en vuxen är det ju alldeles lätt att hänga med!

För påsken firas inte samma tid varje år. Nej, det vore ju för enkelt. Istället går vi enligt fullmånen. Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, det vill säga någon gång mellan tjugoandra mars och tjugofemte april infaller palmsöndagen. Och då börjar påsken, ja, eller stilla veckan. Påskveckan kommer ju efter påsken.

Stilla veckan har dessutom egna dagar med särskild betydelse: palmsöndag, blåmåndag, vita tisdagen, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. Men för fyraåringen är det kanske inte nödvändigt att berätta om alla de olika dagarna. De tre sista är väl de som barnen kommer ihåg senare i livet också. Det är de dagarna som tydligast visar på påskens budskap. Vi koncentrerar oss på dem.

Påskens traditioner är spretiga, minst sagt. Jag känner mig lite tveksam till påskharen, men kör ändå på sägnen och låter flickebarnet tro att påskharen gömmer chokladäggen under natten.

Påskhäxan då? Liksom påskharen härstammar seden från 1600-talet. Enligt traditionen ska påskhäxorna flyga till Blåkulla redan på skärtorsdagen, men nuförtiden har de flesta häxorna skjutit upp färden till påskaftonen. Påskbrasan borde egentligen skrämma bort häxorna, men vi brukar istället samlas runt brasan. Och chokladäggen tar de med sig i kaffepannan.

Äggen symboliserar förresten livet – och uppståndelsen. Därför äter vi dem på påsken! De riktiga äggen alltså, inte de av choklad.

Knepigt detta med sederna. Jag tror det är bäst om vi bara letar fram påskhäxans utstyrsel, köper chokladäggen och far till byns påskbrasa och äter en grillkorv. Vi njuter av brasan och skjuter förklarandet på framtiden.

Men mest av allt gläds vi över påskens befriande budskap – och det gäller både fyraåringar och vuxna.

Annika Westergård är värdinna i Kristinestads svenska församling.


Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00