Församlingsmästaren Tuure Viitala i Kristinestad har många strängar på sin lyra. FOTO: ANITA VIIK-INGVESGÅRD

Livet har lett honom

Kristinestad.

Känner du någon som har jobbat som mekaniker, sjöfartsofficer, fredsbevarare och kantor – och numera är församlingsmästare? Gör du det heter personen i fråga högst antagligen Tuure Viitala!

23.3.2023 kl. 09:27

Sedan i fjol arbetar Tuure Viitala som församlingsmästare i Kristinestads kyrkliga samfällighet. Det visar sig att han är en man med en fascinerande arbetshistoria, som har provat på fler yrken än de flesta. I hans cv hittas uppdrag som svarvare, verkstadsmekaniker, sjöfartsofficer, fredsbevarare – och kantor.

Det hela började i den lilla hembyn Soini.

– Efter skriftskolan blev jag aktiv i församlingens ungdomsgrupp, berättar han.

Steget var inte långt till att hoppa in som vikarie för församlingsmästaren när så behövdes.

Ett intresse för musik fanns hela tiden med i bilden. Dragspelet var hans första instrument, och sedan gick han över till piano och trumpet. Efter högstadiet började han spela trumpet i Kajanalands militärmusikkår.

– Min musiklärare i skolan sa en gång att jag skulle ha en lysande framtid som schlagersångare, men det kändes av någon anledning inte så lockande för mig! skrattar han.

I stället var det den klassiska musiken och kyrkomusiken som drog det längsta strået. Han är utbildad C-kantor, och har gjort inhopp i olika församlingar, i allt från den åboländska skärgården i söder till Utsjoki längst i norr.

Vingarna prövades

Att det ändå inte blev musiken som gett honom hans huvudsakliga levebröd säger han beror på att han ville pröva vingarna också på andra områden.

– Jag var en rastlös ung man som ville testa olika saker.

Efter militärtjänstgöringen tog han examen som församlingsmästare, men sökte sig sedan till kustflottan i Åbo. Där tjänstgjorde han som sjöfartsofficer i några år. Den militära karriären fortsatte med ett uppdrag som fredsbevarare för FN, då han tillbringade ett halvt år i Golan. Det blev en period utan några traumatiska upplevelser för honom.

– Det var intressant att få uppleva en annan kultur inifrån, säger han.

Den största delen av sitt yrkesliv har han arbetat som svarvare. Det praktiska kunnandet kommer väl till pass i jobbet som församlingsmästare, där underhållsarbete av fastigheter och maskiner hör till uppgifterna. Att förbereda och assistera vid gudstjänster och förrättningar i församlingen är ett annat av huvuduppdragen.

Svenskan behövs

I samfälligheten jobbar Tuure Viitala både i svenska och i finska församlingen. Svenskan är lite utmanande för honom, som har en helt finskspråkig bakgrund. Rätt bra går det ändå, konstaterar han, då de flesta i Kristinestad kan finska.

Han suckar lite över att han inte redan i skolan insåg hur stor nytta han skulle kunna ha av språkstudierna.

– Då var det mest kråk- och trastbon som intresserade! Jag borde ju ha förstått att man behöver svenskan i ett tvåspråkigt land, säger han.

Han citerar Finlands förste missionär Martti Rautanen, som i frustrationen över språkstudierna ville kasta sina böcker ”I Rhenflodens skummande vågor”.

Om språket inte alltid varit det lättaste att ta till sig har musiken ställt sig på Tuure Viitalas sida åter en gång.

– De svenska sånger och lieder jag lärde mig i konservatoriet minns jag fortfarande! Kanske jag borde ha studerat språket via musiken?

TUURE VIITALA

Arbetar som församlingsmästare. Är dessutom utbildad C-kantor.

Bor i Kristinestad och i barndomshemmet i Soini.

Familj: fyra söner och en dotter.

Hobbyer: Skogsarbete, jakt och fiske. ”Men är det en hobby eller en livsstil?”

PIAN WISTBACKA


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00