– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16