– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



FMS. FMS skjuter till med eget kapital för att kunna fortsätta sina projekt inom utvecklingssamarbete fram till slutet av den avtalsperiod som sträcker sig till slutet av 2016. 26.10.2015 kl. 16:06

På grund av sjunkande lyssnarsiffror har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats på Radio Vega. I vilken mån radioandakterna påverkas av reformen är ännu oklart. 26.10.2015 kl. 13:12

FMS. Nu står det klart att 20 årsverken ska bort från Finska missionssällskapet, på grund av regeringens nedskärningar i utvecklingssamarbete och församlingarnas ekonomiska situation. 26.10.2015 kl. 12:50

vanda svenska församling. Församlingsrådet fungerar inte, skriver Vanda svenska församlings kyrkoherde Martin Fagerudd på församlingens webbsida. 23.10.2015 kl. 16:49

ida-maria sola. Tiden efter gymnasiet har varit en tid fylld av sökande för Ida-Maria Sola. I mötet med andra sätt att leva utmanas den egna tron. 21.10.2015 kl. 07:08

relik. – Jag är högst medveten om att reliker inte har någon plats i traditionell luthersk fromhet, säger Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling. 22.10.2015 kl. 13:17

Kyrkoherdarna i Pedersöre vill höra om församlingarnas förtroendevalda ämnar återuppta sammanslagningdiskussionen eller begrava den för gott. 21.10.2015 kl. 10:18

Fontana Media. Med sin nya bok ”Bärtil och Hoppa på-festen” vill Monica Vikström-Jokela inspirera precis alla barn till rörelseglädje– inte bara de sportiga barnen som har rätt utrustning och får skjuts till träningarna. 21.10.2015 kl. 08:00

Svante Lundgren. Inom fem år kan Iraks nästan tvåtusenåriga kristenhet vara historia. Förföljelsen av kristna har nu nått sådana proportioner att deras fortsatta existens i vissa länder är hotad. 20.10.2015 kl. 13:02

Jonas Helgesson UK kyrkodagar. Hennes pojke skulle inte definieras av sitt handikapp. ”Jonas har cp, men han är inte cp”, var mantrat . Nu berättar mamman Lena om kampen som lyckades, men också om priset – för att hjälpa andra föräldrar. 19.10.2015 kl. 16:14

Saltvik och Brändö-Kumlinge säger nej. Sund-Vårdö säger ja och Finström-Geta skulle gärna gå samman men bara under förutsättningen att alla är med på det. 15.10.2015 kl. 15:08

sibbo svenska församling. Den kraftiga jordbävningen i Nepal i april uppskattas ha påverkat drygt 13 miljoner människors liv. Nu vill Sibbo svenska församling och Finska Missionssällskapet hjälpa de utsatta genom en välgörenhetsgala i sångens tecken. 16.10.2015 kl. 00:00

Emma Klingenberg. När skådespelaren Emma Klingenberg började jobba med Stormskärs Maja var det självklart för henne att Maja inte kunde vara ett offer, trots att hon inte fick välja sitt öde. 16.10.2015 kl. 08:30

vanda svenska församling. Efter sju sorger och åtta bedrövelser ser det ut som att Vanda svenska församling inom fem år får nya efterlängtade utrymmen. 14.10.2015 kl. 19:14

vanda svenska församling. – Tidigare var Larsgården vår a-plan. Nu är den en god b-plan, medan Dickursby kyrka är en god a-plan, säger Martin Fagerudd, kyrkoherde i Vanda svenska församling. 14.10.2015 kl. 19:30

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13