Sandra Mellberg jobbar med mat och hållbarhet.

Förändra smått men långsiktigt!

BORGÅ.

Sandra Mellberg är hushållsrådgivare på Marthaförbundet. Hennes råd i ekofastan: Ät enligt säsong, och gör småskaliga men långsiktiga förändringar!

15.3.2023 kl. 16:26

Sandra Mellberg är sakkunnig inom näringslära, hemma från Vasa men bosatt i Helsingfors.

– Jag tror att riktig mat som vi äter tillsammans är lösningen på många av de problem vi ser i samhället i dag, säger hon.

Varför är det bra att äta enligt säsong och hur kan vi göra det?

– Största anledningen till att äta enligt säsong är att vi får använda oss av produkter som smakar bra. Jämför gurka och tomat. Under sommaren är de fulla av smak, medan vi på vintern betalar för vattniga tomater och gurkor som knappt smakar något alls.

– En annan anledning till att äta enligt säsong är priset. Tomater kostar cirka 5 till 7 euro per kilo på vintern medan man kan få tag på tomater till priset av 1 euro per kilo på sommaren. Om man tycker att det är dyrt med grönsaker kan man blicka mot våra inhemska grödor i säsong; vitkål, rödkål, morot och rödbeta har alla ett kilopris på under 2 euro. Kålrot, rova, rotselleri, palsternacka och kinakål innehar ett kilopris på under 5 euro. Dessa grödor innehåller betydligt fler näringsämnen än gurka, tomat och isbergssallat. Dessutom har de ett minimalt klimatavtryck. När vi äter inhemska säsongsvaror minskar transportsträckorna och behovet av förpackningsmaterial. Vi upprätthåller även lokala jordbruk och finländska mattraditioner när vi använder oss av det som växer i landet.

Vad tycker du är att äta lätt?

– Att äta hållbart och hälsosamt. Det betyder fokus på grönsaker, frukt och bär samt rikligt med goda kolhydratkällor, såsom potatis, korn- eller speltgryn eller fullkornspasta. Lätta proteinkällor är baljväxter och inhemsk fisk. Kött och fågel ska också få ingå, men spelar då en biroll istället för huvudrollen.

Har du tips till föräldrar där barnen inte gillar vegetariskt?

– Jag ogillar att tala om mat som vegetarisk och icke-vegetarisk. En måltid är en måltid, vare sig den innehåller kött eller inte (så länge den är någorlunda fullvärdig näringsmässigt). Så mitt första tips är att inte sätta så mycket fokus på att rätten är vegetarisk utan presentera rätten som sådan, exempelvis spenatsoppa eller rödbetsbiff, och skippa namn som vegetarisk lasagne. Mitt andra tips är att laga rätter som barnen vanligtvis tycker om, men byt ut köttet mot ett vegetariskt alternativ eller dryga ut köttmängden med rotfrukter, linser eller bönor. Laga belugalinser istället för malet kött till fredagstacon, eller en pasta bolognese på bondböna istället för kött. Och lyft upp mer traditionella vegetariska rätter såsom ärtsoppa, spenatplättar och potatis-purjolöksoppa.

Hur ska vi tänka för att ekofasta inte ska bli ett stressmoment eller ge samvetskval?

– Jag brukar själv inte fasta, utan försöker istället skapa mig rutiner som är hållbara i längden. Men jag tycker att ekofastan kunde vara ett ypperligt tillfälle att göra en livsstilsförändring som man länge tänkt ta itu med. Det kan vara bara en liten grej, som att börja konsumera mera inhemskt eller ekologiskt, börja äta mer fisk eller byta ut en av veckans kötträtter till en vegetarisk. Det kan också handla om att motstå frestelser som lockar i butiken. Och det kan räcka med att göra det bara en gång. Allt är hemåt.

Kan du ge exempel på när du misslyckats ordentligt med något i köket? Hur tänker du då?

– Jag misslyckas konstant! Det är så jag utvecklas i köket. Otaliga gånger har jag bakat stenhårda surdegsbröd som är oätliga. Senast lyckades jag tillsätta lite för mycket salt i min rätt, men med lite kunskap och kreativitet kan man ofta förvandla ett fullständigt misslyckande till något riktigt gott.

Ditt favoritrecept i vardagen?

– Crème Ninon, grön ärtsoppa. Finns på vår hemsida martha.fi. Det är överraskande gott och väldigt enkelt!

EKOFASTA

  • Den årliga kampanjen Ekofasta genomförs av aktörer inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillsammans med olika samarbetspartner.
  • Fokus ligger på ansvarstagande och måttfullhet i relationen till klimat och miljö.
  • Mer info på: ekofasta.fi


tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00