Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.

Selmas skolgång blev en ökenvandring på grund av utanförskap och mobbning

kvevlax.

– De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga.

22.2.2023 kl. 22:09

Insamlingen Gemensamt Ansvar fokuserar i år på våld och konflikter bland unga. År 2021 upplevde så många som 39 000 finländska barn att de utsattes för våld i skolan varje vecka.

Selma Nylund är idag en nästan 20-årig ung kvinna, som blev student förra våren. Hon har nu ett mellanår och studerar konst på folkhögskola. Hon är en av dem som under många år måste känna på hur det är att vara utsatt. Redan i dagis upplevde Selma att hon blev utfrusen, inte fick vara med i lekarna. Utanförskapet fortsatte sedan genom hela lågstadiet och ända upp i högstadiet. Det var först i gymnasiet som Selma kände att skolan på riktigt tog tag i problemen och tog henne på allvar.

Selma blev mer utsatt för psykiskt våld. Redan i lågstadiet var det någon som tog alla tillfällen i akt att trycka ner henne – allt hon gjorde var fel, hennes kropp var fel, att hon spelade klarinett var fel.

– I högstadiet blev det ännu värre. De pojkar som retade mig redan i dagis började bland annat ta foton som de editerade och lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig. Det var också en flicka som gjorde allt för att påpeka att klädseln var fel. Det spelade ingen roll vad jag hade på mig så var det fel. Jag försökte göra ”rätt” så att hon inte skulle kunna hitta något att skratta åt, men om det inte var mina kläder som var fel, så var det något jag sade.



Kan du se någon orsak till att det blev så här?

– Det är jätteviktigt att lyfta fram att det aldrig är mobbningsoffrets fel, de som mobbar hittar alltid någon att mobba, offren kan aldrig göra rätt hur de än försöker. Det spelar ingen roll hur man försöker ändra på sig.


Vem fick du stöd av?

– Det var särskilt min bästa vän som sade ifrån under hela skoltiden. Läraren i klass sex såg också till att min vän och jag kom på samma klass i högstadiet. Det känns som att de vuxna i högstadiet resignerade och gav upp. Om de ska säga till varje gång någon säger något elakt måste de säga till hela tiden, dagarna i ända.

Selma tycker att man behöver ta itu med frågor som ”Hur ska vi vara mot varandra? Vad får man säga och göra och vad får man inte säga och göra?” tidigare, senast i förskolan. Selma tycker också att de vuxna ska lyssna och agera. Ett barn ska inte behöva känna sig förminskat på grund av att vuxna säger ”det där är inte mobbning”.



Hur ser livet ut idag, har du kunnat gå vidare?

– Fast jag nu tagit studenten ekar mobbarnas ord i mitt huvud så att jag börjar tvivla på mig själv: Kan jag faktiskt gå klädd så här, kan jag prata så här? Jag har stunder då jag tvivlar på mig själv och analyserar mig själv mycket. Fast det har nog blivit bättre.



Vad skulle du vilja säga till barn som nu känner sej utsatta?

– Det är inte deras fel, de ska inte behöva ändra på sig. Jag vet att högstadietiden känns evighetslång, men det finns en tid efter det, våga hoppas på det. Det kommer en tid då du kan skapa din egen vänkrets och vara mer fri.



Vad skulle du vilja hälsa till mobbarna?

– Du har det kanske svårt hemma, ingen ser dig, du har dåligt självförtroende och påverkas av grupptryck – men du får inte trycka ner andra för det!

Till offrens föräldrar vill hon säga:

– Lyssna på ditt barn! Säg att de kan berätta allt för dig! Skanna in hur ditt barn mår, känn in! Om barnet inte vill prata med dig eller det inte räcker med att prata med dig, om barnet behöver någon utomstående att prata med, kan du ta reda på vem eller var och föreslå det, fråga om barnet vill att du fixar en samtalskontakt. Vissa saker går det lättare att prata om med en utomstående som inte är ens förälder. Försök att inte ta illa upp i så fall utan ta reda på var barnet kan prata av sig och skjutsa barnet dit.



När det gäller mobbning finns det inga vinnare. Både mobbarna och deras offer behöver få hjälp. Vi vuxna kan se till att man ingriper i våldssituationer. Vi kan ge adekvat stöd som sätts in i ett så tidigt skede som möjligt. Genom att klarlägga bakgrunden till händelserna kan vi hjälpa och kanske till och med lyckas bryta våldsspiralen.

20 procent av de insamlade medlen från Gemensamt Ansvar går i år till Stationens Barn, en organisation som arbetar både på finska och svenska. Pengarna kommer att användas för att reda ut långvariga och omfattande fall av skolmobbning, och genom gatumedling där medlarna är professionella inom ungdomsarbete.

Text: Nina Andrén


vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Korsholms svenska församling har valt Mats Björklund till ny kyrkoherde i ett ytterst jämnt val. Björklund fick tolv röster flera än motkandidaten Camilla Svevar. 31.1.2021 kl. 19:36

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

globalt. Itohan Okundaye, tidigare människohandelsoffer och asylsökande med många avslag, har blivit invald i ett råd som lyder under Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hon är den enda finländska representanten. – Jag har drömt om att få jobba med de här frågorna globalt, säger hon. 29.1.2021 kl. 11:36

ungdomens kyrkodagar . Ungdomens kyrkodagar (UK) sammanträdde på distans och talade uppsökande ungdomsarbete och polarisering. Arrangörerna hoppas det var sista gången dagarna hålls helt online – men kanske en hybridversion skulle vara något för framtiden? 29.1.2021 kl. 11:00

debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00