Gatumedling är ett av koncepten som föreningen Stationen Barn utvecklat för att lösa konflikter bland unga. Föreningen är en av mottagarna av årets Gemensamt Ansvar-medel som samlas in under rubriken ”Unga i en våldsam värld”.

Självbehärskning och empati är färskvara

Helsingfors.

Våldet bland unga ökar, men alla åldrar mår bra av att öva konfliktlösning.

21.2.2023 kl. 17:09

Enligt polisen har antalet våldsbrott bland unga under 18 år i Finland ökat markant under åren 2015–2021. Den mest alarmerande ökningen skedde i åldersgruppen 12–14 år, med hela 134 procent.

– Språk är ingen skyddande faktor. Tyvärr ljuger vi nog för oss själva ifall vi tror våld inte förekommer bland svenskspråkiga ungdomar. Våld skiljer inte på var du bor eller går i skola, det finns på alla nivåer i samhället.

Det säger specialungdomsarbetare Jannika ”Janni” Elfving på Helsingfors stad. Hon möter svenskspråkiga ungdomar bland annat i skolor och på ungdomsgårdar. Till skillnad från lärarna behöver hon aldrig bedöma eller sätta betyg på ungdomar hon möter.

Specialungdomsarbetare Jannika ”Janni” Elfving på Helsingfors stad.


– Jag är neutral, vilket gör det möjligt att komma och tala med mig utan att det på något vis kan inverka på elevens vitsord.

Ibland hjälper hon till genom att medla i konflikter bland ungdomarna. Då får alla inblandade i lugn och ro berätta sin version och vid behov korrigera varandra. Målet är en överenskommelse som alla både kan och vill följa.

– I bästa fall blir alla inblandade både sedda och hörda. Man lyssnar till varandra utan att ha åsikter eller tolka varandras känslor. För alla känslor är okej, men alla handlingar till följd av känslor är inte det. Att lyssna, bli sedd och hörd är också det bästa sättet att minska på missförstånd och motsättningar. Kommunikation och känslor är utmanande men också nyckeln till lösningen när det är människor inblandade.


Hjärnan vill ha mer

Våldet bland unga syns också på fritiden. Allt oftare fotograferas eller filmas också våldsdåden och sprids i sociala medier.

– Som vuxen är det omöjligt att tävla med den bekräftelse som ungdomarna får ur sociala medier där det finns miljoner människor som kan reagera och se dig, säger Jannika Elfving.

Gillningarna på dina inlägg medför snabb tillfredsställelse för hjärnan, en kick som ständigt behöver upprepas och helst också överträffas.

– Jag tror inte att man kan skylla det ökade ungdomsvåldet enbart på tv-spel eller våldsamma filmer, men i bruket av sociala medier finns något som uppmuntrar till ständigt uppmärksamhetssökande. Kanske börjar man med att posta något som egentligen är mera lekfullt – men för att överträffa sig själv utvecklas beteendet mot ett alltmer våldsamt och sensationssökande.

Elfving påpekar ändå att beteende är väldigt individuellt. Någon kan spela mycket utan att det medför problem medan en annan kan få en förvrängd bild av verkligheten betydligt snabbare.

– Grundstenarna för kontrollerat beteende handlar om att kunna behärska sig och känna empati. Men det är färdigheter som man måste öva sig på och dessutom är de färskvara som behöver uppdateras varje dag, om man så är tre eller trettio år gammal.

Det bästa vuxna kan göra är vara ett gott exempel.

– Du kan inte svära åt ungdomarna i butiken fastän de kanske irriterar dig med sitt uppförande. Vuxna är alltid en förebild för de ungas beteende.



”Unga i en våldsam värld” är temat för årets Gemensamt Ansvar insamling.

– Gemensamt Ansvar är kyrkans årliga storinsamling.

– Stationens Barn rf. är en av förmånstagarna i år.

– De arbetar med trygg uppväxt för barn och unga, familjers välbefinnande
och bekämpning av marginalisering.

Text: NINA ÖSTERHOLM


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22