Det finns många olika sätt att missionera.

Vad har missionen för mission?

OVAN I KYRKAN.

Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan.

14.2.2023 kl. 09:07

Vad har missionen för mission?

Föreställ dig en dystopisk värld där det är hungersnöd och pengarna har mist sitt värde. Du liksom alla andra svälter. Då finner du ett matförråd som är i det närmaste obegränsat.

Vad gör du? Äter du ihjäl dig medan andra dör av hunger? Eller går du ut på gator och torg och berättar för dem du möter var det finns mat? Berättar du om maten är du något av en missionär som delar med dig av glada nyheter. Men förutsättningen för att de ska få tillgång till maten är att de tror på det du säger.

Jämförelsen med den här scenen haltar på många vis. Men vi kristna har ett också ett livsviktigt och glatt budskap som vi vill dela med oss av: Skammen och straffet för de misstag jag gjort när jag sårat andra människor och Gud har Jesus tagit på sig. Jag får gå fri. Jag behöver inte betala något. Det enda jag behöver göra är att tro på honom. Det här vill vi att alla människor ska få höra.

Varför reser rika missionärer till fattigare länder och förstör deras ursprungsreligioner och traditioner?

Uppdraget att berätta för alla folk om Jesus har vi fått av honom själv. Tyvärr har det hänt att missionärer genom historien bidragit till att en del kulturella traditioner gått förlorade. Det kan man inte förneka. Missionärernas avsikter har varit goda, men de har handlat utgående från den begränsade kunskap om världen som människorna hade på den tiden.

Men missionärer har också medverkat till att man lyckats avskaffa eller minska vissa grymma seder, som till exempel könsstympning av flickor och seden att bränna änkan tillsammans med hennes avlidna make.

I dag bidrar missionärer till att bevara kulturer genom att skapa skriftspråk för språkliga minoriteter, ge ut litteratur på minoritetsspråk och översätta Bibeln.

Varför blir man missionär?

Många missionärer upplever att Gud kallat dem. Man talar om ett inre kall – att man själv vill resa ut – och ett yttre kall, att någon organisation är beredd att sända ut en. De här ska ju sammanfalla. Till Finland har också missionärer från andra länder kommit. Det är människor som upplevt att Gud kallat dem hit till oss.

Slår missionärerna folk i huvudet med bibelord?

Jag har besökt missionsfält i Europa, Asien, Afrika och Sydamerika. Ibland har jag också fått delta i själva missionsarbetet och till och med fått vara med om att leda någon till tro på Jesus.

Jag har mött olika typer av missionärer. En del förkunnar med ord, andra med praktiska gärningar. Någon har sett sig mera som biståndsarbetare eller missionär för mänskliga rättigheter.

Gemensamt för dem är att de har en vilja att tjäna och hjälpa människorna de verkar bland, oavsett deras bakgrund och tro. Det handlar om att visa medmänsklig kärlek. Jag har aldrig mött någon som kommit ovanifrån och försökt övertala eller muta någon. Den taktiken lyckas inte här i Finland, så hur skulle det lyckas på missionsfältet? Men får missionärerna frågan varför de kommit till landet öppnar det för att berätta om vem som sänt dem.



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08