MAHMOUD AFSHAR, fordonsmekaniker, 44, Vanda
1 Rasismen och diskrimineringen
2 Bensinpriset
3 Fred och mänskliga rättigheter
– Finland behöver tajtare lagar mot diskriminering på grund av ras, språk eller hemland. Det har invandrarmiljön i Finland krävt. Under de senaste åren har här uppstått ett kulturellt mångskiftande samhälle.
Mahmoud Afshar anser att de höga bensinpriserna är illa för det finländska samhället för att transporterna blir dyra.
– Världsfreden är i kris och efter Finlands Natobeslut är läget instabilt. I världen dominerar diktaturer i den största delen av världen. Den låga respekten för mänskliga rättigheter är oroande.
THOMAS ANTAS, lantbruksföretagare, 54, Lappträsk
1 Statsfinanserna
2 Äganderätten
3 Självförsörjningen
– Vi behöver en debatt i riksdagen om välfärdssamhällets framtid. Hur vill vi ha det, då vi inte längre kan lösa problemen genom ökad skuldsättning? Det omfattar allt från hur välfärdsområdena finansieras till hur hållbart det är att staten betalar våra elräkningar.
Thomas Antas som driver ett jordbruk med långa anor i släkten oroas över att det blir allt vanligare att privat markägande allt mer hotas av lagstiftning, planering och strategier.
– En uppfattning om att man fritt får bestämma över andras egendom.
Inför valet anser han det också vara viktigt att Finland är självförsörjande i allt från energi till hållbart producerade livsmedel.
ANNA HENNING
prorektor vid Soc & kom, samhällsvetare, 48, Borgå, förtroendevald i Domkyrkoförsamlingen
1 Skolan och utbildningen
2 Klimatförändringen
3 Social- och hälsovården´
– Mycket kring skolan och utbildningen är oroande, inte minst rapporter om sämre Pisa-resultat. De som är födda på 1970-talet ser ut att bli högst utbildade. Dagens barn och unga läser och skriver inte.
Klimatförändringen är helt avgörande för alla andra frågor. Jag hoppas alla partier kan samarbeta kring den, anser Anna Henning.
– Det känns som att vi har kört vården och välfärden i botten på ett helt nytt sätt. Vi behöver visa att vi uppskattar dem i vårdbranschen innan de alla slutar eller emigrerar. Det är en viktig del av samhällets grundtrygghet.
MIA ANDERSSÉN-LÖF, stiftsdekan i Borgå stift, 38, Borgå
1 Utbildningen
2 Folkhälsan
3 Finland i världen
– Vårt utbildningssystem gungar nu betänkligt och bör ses över. En god grundutbildning ger redskap att utvecklas, hämta in ny kunskap och tillämpa den i sitt eget liv och i samhället. Påbyggnadsutbildning hjälper oss att rikta våra förmågor och krafter.
Mia Anderssén-Löf är ny dekan och ”utbildningschef” vid domkapitlet i Borgå. Hon hoppas också att riksdagen ska se till att hälsa inte blir något som bara en del av oss har råd med .
Finlands roll i världen ser hon också som viktig när mycket förändras.
– De senaste åren har varit svåra. Diskussionen om våra internationella relationer kräver just nu synskärpa och vakenhet.
SOFIE STARA
ledarskribent vid Österbottens Tidning, 43, Jakobstad
1 Utbildningen
2 Arbetskraften
3 Stärka en hållbar ekonomi
– Skolan ska på alla stadier ge goda förutsättningar för alla barn och unga. Med fungerande gruppstorlekar, lärare som har tid att vara lärare och en stödjande pedagogik som både utbildar och ser varje barn. Som utbildning klämmer jag också in forskning, innovation och utveckling av grön teknologi som främjar Finland, miljön och klimatet.
Det måste bli enklare och härligare för människor att bo i Finland, vare sig de har flyktingstatus och håller på att utbilda sig till den arbetskraft vi desperat behöver eller är högutbildade personer som kommer hit för att studera, forska och arbeta, anser Sofie Stara som i år prisbelönades som journalist.
– Bekämpa fattigdom och ojämlikhet; vi behöver god social- och hälsovård, som förebygger psykisk ohälsa. Det skapar fler sysselsatta och ökad konkurrenskraft. Allt hänger ihop.
IDA-MARIA SOLA, psykolog, 28, Åbo
1 Klimatförändringen
2 Hälso- och sjukvården
3 Skolan och utbildningen
– Bekämpar vi inte aktivt och målmedvetet klimatförändringen, har vi ingen värld kvar att kämpa för i andra saker. Dessutom vet vi att naturens och människans välbefinnande hänger ihop.
Välfärdssamhället står i ett vägskäl. Ska vi alls i framtiden kunna lita på vårt hälso- och sjukvårdssystem? Vi behöver mänskliga arbetsmiljöer, fungerande ledarskap och rätt löner för att människor ska orka och vilja jobba inom vården. Om hälso- och sjukvården inte kan hålla dagens mått, vem tar då hand om oss? Måste vi själva och våra familjer i framtiden ta mer ansvar för oss själva och varann, om vi inte kan lita på systemet? frågar Ida-Maria Sola som arbetar vid ett vårdföretag.
– Skola och utbildning behöver mer resurser. Resultaten har sjunkit och allt fler lärare är trötta och uppgivna inför sin enorma och svåra arbetsbörda. Vi måste också definiera vad skolan kan ta ansvar för. Skolan kan inte göra allt.
DANIEL NORRBACK
kyrkoherde i Kristinestads svenska församling, 38
1 Barnfamiljerna
2 Tvåspråkigheten
3 Arbetslösheten
– Det är viktigt att staten stöder småbarnsfamiljer på olika sätt för att gynna en hög nativitet och folks motivation att skaffa barn. Hemvårdsstödet är viktigt eftersom småbarn mår bäst av att få vara så mycket som möjligt i hemmet och i en trygg miljö. Gällande föräldrapenningen/ledigheten så ska staten inte agera förmyndare åt vuxna människor och bestämma hur familjerna ska fördela föräldraledigheten mellan mamman och pappan. Låt varje familj själv bestämma hur man fördelar den, anser Daniel Norrback som är kyrkoherde i Kristinestad.
Det är sann jämlikhet, anser han. Staten ska visa att det är en god samhällsgärning att sköta barn. Det är inte ”bättre” att förvärvsarbeta jämfört med att sköta sina barn. Barnen är ju Finlands framtid, och därför är det viktigt att de får en god start i livet!
– Det är viktigt att beslutsfattarna fortsätter värna om Finland som ett officiellt tvåspråkigt land, där invånarna kan få god samhällelig service även på svenska.
Finland måste också bedriva en politik som är tillräckligt motiverande för folk att komma ut i arbetslivet. Fördelen med att jobba jämfört med att vara arbetslös måste vara så pass ekonomiskt kännbar att det upplevs motiverande och sporrande att arbeta. Såväl samhället i stort som den enskilda individen mår bäst av att så många som möjligt är i arbetslivet och har en meningsfull uppgift i vardagen, anser Daniel Norrback.
TORSTEN SANDELL, pastor, samhällsvetare, 63, Helsingfors, förtroendevald i Petrus församling
1 Invandringen
2 Välfärdssamhället
3 Landsbygden och lantbruket
– Det finns duktigt, utbildat och motiverat folk i utlandet som gärna vill komma hit för att jobba. Jag har mött många sådana människor. Vi behöver hitta personer framför allt till vårdsektorn just nu. Gör det möjligt genom övervägda politiska beslut!
Torsten Sandell har nyligen återvänt till Finland efter att ha bott flera år i Turkiet. Välfärden har byggts ut i Finland genom att staten skuldsätter sig i hisnande takt. Med stigande räntor blir det ännu mera som kommande generationer måste betala. Vi borde kunna diskutera vad som är rimligt, anser han.
– Allt flera mänskor flyttar bort från landsbygden och lantbrukare går över till andra yrken. Men alla kan inte bo i städerna och äta importerad mat! Närproducerad, hälsosam inhemsk mat kan stödas med skattestyrning. I tider av krig och kriser är det viktigt att vi i hög grad är självförsörjande. 
BENITA LAANTI-HELANDER, pensionär, 79, Mariehamn
1 Skolan
2 Vården
3 Pensionärerna
– Skolan är en ödesfråga som måste få resurser för att struktureras om. Mindre enheter behövs överlag så lärare kan följa hur deras elever utvecklas och vad de behöver genom flera årskurser. Inför pennan igen, liksom tryckt studiematerial. Minska självstudierna via dator. Elever behöver lära sig läsa större tryckta helheter. Det är deras och vår framtid, anser Benita Laanti-Helander som har arbetat som kulturredaktör vid de åländska tidningarna.
Höj snarast sjukvårds- och närvårdares löner så vakanser kan tillsättas, rejält! Låt mindre enheter finnas, tungrodd centralisering är inte alltid modellen, anser hon.
Hon vill se pensionärerna som en resurs i arbetslivet med vettigare pensioner och sänkt skatt. Staten ska också hålla ett öga på att pensionärsboenden typ Folkhälsan inte blir ohemult dyra.
– Gör lärar- och vårdyrkena möjliga och attraktiva igen. Det handlar om värdighet för alla, anser hon.
