Farmor hade rätt – det är aldrig så bråttom att vi måste springa

KOLUM.

”Det är aldrig så bråttom att man måste springa”, lär min farmor ha sagt till min mamma när hon som 20-åring flyttade in i huset efter att hon gifte sig med pappa. Då var farmor sjuk och låg i sängen, men hörde hur mamma kom springande upp till huset.

7.2.2023 kl. 07:00

Pappa påminner om sin mor, men jag har inte ärvt den livsinsikten trots att jag i övrigt på många sätt påminner om honom. På den här punkten är jag mammas dotter och skyndar framåt i livet, på många olika plan.

Bodil Jönsson, författaren bakom bland annat Tio tankar om tid, uppger att hon har haft sin farmor som idol. Hennes farmor hade nämligen inte ont om tid. Några generationer senare tillhör både Bodil Jönsson och jag den generation som konstant uppger sig ha ont om tid – ont om det enda en människa egentligen har.

De facto så har vi i snitt kring 30 000 dagar till vårt förfogande. Och ändå säger vi oss ha ont om tid. Jag har förbrukat kring 18 000 dagar av kvoten. Det är över hälften av den tid jag har till mitt förfogande, om allt går väl. Den tanken kan ibland skrämma mig. Jag känner att tiden rusar i väg utan att jag själv riktigt hinner med. Vad hände med mina 18 000 dagar förutom att jag hela tiden fick mer och mer bråttom?

Jag minns en diskussion i ett gymnasieklassrum under mina år som lärare. Vi diskuterade världsnyheter som satt spår hos oss och jag nämnde Estoniakatastrofen.

”Minns ni den?”, frågade jag.

”Nä, inte i detalj. Vi föddes det året”, sa killen längst bak lite torrt.

Det var som en kalldusch för mig. I min egen värld skedde den igår. Dessutom tyckte jag inte alls det var speciellt länge sedan Olof Palme mördades. Vart försvann dagarna, åren och tiden?

Ett annat tidsperspektiv bjöd min före detta litteraturprofessor på när jag mötte henne under en tillställning på Helsingfors arbis för något år sedan. Samtalet gled in på hur åren och tiden går.

”Åja, en av mina första studenter blev nyligen pensionerad”, sa hon.

Jag nickade stumt. Det var ett hisnande perspektiv.

”Du bär alla åldrar inom dig. Du är fortfarande den där tonårstjejen som du var en gång”, säger min före detta rektor när jag går ut från en träff med tidigare kollegor som firat hennes 80 år.

Jag tänker på träden som samlar sina årsringar innanför barken. Årsringarna syns inte utåt, men de finns där om vi studerar stammen lite närmare. På samma sätt bär jag alla mina åldrar inom mig. Alla mina 18 000 dagar finns inom mig. 12 000 har jag framför mig. De kommer en i taget, varken snabbare eller långsammare, oberoende av hur bråttom jag själv har.

Farmor hade rätt. Det är aldrig så bråttom att vi måste springa. Varför skynda när tid är det enda vi egentligen med säkerhet har?

Pamela Granskog är undervisningsråd och försöker lära sig att tiden går, den springer inte.


MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44