– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

Kyrkoforskaren Tornike Metreveli var säker på ett krig i Ukraina – men inte på det här sättet

KRIGET I UKRAINA.

Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund.

5.1.2023 kl. 18:00

– För mig var det alldeles klart att kriget var på kommande i Ukraina. Men jag trodde det skulle bli mera på den religiösa fronten än det blev.

Det säger forskaren och sociologen Tornike Metreveli i Lund i Sverige.

Redan under åren före den ryska invasionen i fjol reste han runt till över 60 orter i Ukraina och kartlade attityderna bland ortodoxa i Ryssland. Under våren är en ny bok på kommande om vad vanliga församlingsmedlemmar i Ukraina tänker om kyrka och krig.

Ukrainas ortodoxa är splittrade på två kyrkor. Moskvapatriarkatets ortodoxa kyrka har närmare 12 000 församlingar och den nyare ukrainska ortodoxa kyrkan har 7 000. Den nyare bildades sedan Ukraina blev självständigt på 1990-talet och har erkänts av patriarkatet i Konstantinopel. Båda kyrkorna har kraftigt tagit avstånd från Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Men redan före kriget kunde man i församlingar uppröras över små nyanser i gudstjänstlivet.

– Många av dem jag intervjuade stördes redan då av att (Moskvapatriarken) Kirill nämndes i förbönen för biskopar och patriarker. Eller att stupade i kriget (i Donbass) kallades "offer i inbördeskriget" – små detaljer som man kunde tro inte har någon betydelse.

President Zelenskyj ville inte tala om religion – nu får han
ta ställning till den ortodoxa splittringen i landet.

Ukrainas egen kyrka
fick historisk plats i Kyiv

Konflikten tillspetsades den här veckan genom det närmare tusen år gamla Petjerskaklostret med sina legendariska katakomber i Kyiv.

I tisdags meddelade den ukrainska statsledningen under president Volodymyr Zelenskyj att den del av den historiska plats i Kyiv som på 1920-talet blev ett sovjetiskt museum nu ska administreras av den ukrainska ortodoxa kyrkan i landet. Där ska den nu fira julmässa vid den ortodoxa julen som infaller på lördag.

Men det handlar inte om att Ukraina kastade ut den ryska kyrkan. Det var ett hyresavtal som tog slut vid årsskiftet; den ukrainska staten äger byggnaden.

Men i klostret Lavra Petjersk som det också också kallas har den ukrainska säkerhetstjänsten SBU under krigets gång gjort husundersökningar. President Zelenskyj har också infört sanktioner mot nio av Moskvapatriarkatets kyrkoledare i Ukraina.

Särskilt de ukrainska högernationalisterna i Ukrainas parlamentet rada vill att den ryskförankrade kyrkan i landet ska förbjudas helt och hållet. Det kräver bland andra den förra ukrainska presidenten Petro Porosjenkos parti.

– De viskar i Zelenskyjs öra hela tiden, säger Tornike Metreveli. Men jag hoppas Ukraina bara går åt enskilda personer i Moskvapatriarkatets kyrka, inte hela församlingar eller medlemmar. Man kan inte förbjuda en kyrka med elvatusen församlingar, till vilka landets egna medborgare hör.

Då ingriper man i religionsfriheten och i den religiösa mångfalden i Ukraina, säger Tornike Metreveli.


Zelenskyj och Jelenskyj

Till sin rådgivare i frågorna om kyrka och religion har Zelenskyj kallat den ukrainska religionsvetaren, professorn och tidigare politikern Viktor Jelenskyj.

– Statsledningen förstod att det inte är så smart att låta bli att tala om religion, vilket var Zelenskyjs linje förut. Under sin presidentvalskampanj nämnde han inte det temat överhuvudtaget, säger Tornike Metreveli.

I medierna – och också bland finländska forskare som KP tidigare intervjuat – förekommer påståenden om att den ukrainska kyrkan skulle ha tagit över egendom som konfiskerats av Moskvapatriarkatets kyrka.

– Jag har tittat på alla sådana konflikter under 30 års tid i min forskning, i alla ukrainska rättsinstanser. Inte en enda konflikt handlar om att det. Det är gamla konflikter från 1970- och 1980-talet, tidigare polska kyrkor eller grekisk-katolska kyrkor som man under sovjettiden tog över och gjorde ortodoxa. Nu blir allt ett instrument i konflikten med Ryssland, mest ortsbor på landsbygden som är av olika mening.

– Mycket blir också suddigt i kanterna för att man inte i Ukraina registreras som medlem i en kyrka, utan olika präster har sina följare.

Ryssland blåser under lokala konflikter

Särskilt sedan Krimkonflikten 2014, säger Tornike Metreveli, har Ryssland aktivt försökt underblåsa konflikter mellan Moskvapatriarkatet och den ukrainska-ortodoxa kyrkan. Som i den lilla västukrainska byn Ptitja öster om Lviv, där ortsbor 2016 grälade om vem som skulle få fira gudstjänst i ortens kyrka.

– Varför uttalade (Rysslands utrikesminister) Sergej Lavrov sig då om en församlingskonflikt långt ute på den ukrainska landsbygden? Varför sammankallade Vladimir Putin det ryska interna säkerhetsrådet för att diskutera den ukrainska ortodoxa kyrkans autokefali (självstyre) som han gjorde 2018?

Tornike Metreveli säger att Ryssland ser ut att ha haft planer på att skapa ett ukrainskt inbördeskrig på religiös grund för att på det sättet flytta fram gränspålarna för sitt inflytande lite i gången. Det har han sett i sitt eget hemland, Georgien, där den ryska gränsen går ett trettiotal kilometer från hans hus.

– Man skapar små lokala konflikter och flyttar gränsen lite åt gången, familj för familj, säger han när KP intervjuar honom på videolänk från huvudstaden Tbilisi.

I Ukraina försökte man skapa en offermentalitet bland medlemmarna i Moskvapatriarkatets kyrka, så att Ryssland sedan skulle komma in och rädda de förorättade – men misslyckades.

– Ukrainarna inte bryr sig om kyrkan i stort, utan om vem det är som predikar i deras församling, och om själva kyrkbyggnaden på orten. Göra prästen gör bra saker så bryr man sig inte, om han så är en av Moskvas killar.

Om de som hör Moskvapatriarkatets 11 700 församlingarna verkligen skulle ha ansett att den kyrkans folk är bad guys, så skulle de väl många ukrainare i så fall ha gått över till den ukrainska kyrkan. Men det har de inte gjort, säger Tornike Metreveli.

Tornike Metreveli besökte Finland i december 2022 på inbjudan av bland andra Polininstitutet i Åbo.

Jan-Erik Andelin


barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

Gudsbevis. Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november. 1.6.2017 kl. 00:00

sommar. Cirka 260 vägkyrkor från norr till söder öppnar sina dörrar igen till glädje för sommarresenärerna. 9.6.2017 kl. 09:06

litteratur. Patrik Hagman, Sofia Torvalds, Björn Vikström och Amanda Audas-Kass ger ut böcker på Fontana Media till hösten. 5.6.2017 kl. 15:08

europa. Europeiska kyrkokonferensen tar ställning till EU:s ekonomiska utveckling i en färsk publikation. 5.6.2017 kl. 15:02

Evangelisation. Församlingarna i Österbotten tar som bäst ställning till medverkan i missionskampanjen Kraft till förändring. Bakom den tvåspråkiga kampanjen står IRR-TV. 1.6.2017 kl. 10:58

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49