Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

Om julskiva: Julen får vara både ljus och mörk

musik.

– Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa.

20.12.2022 kl. 10:00

För några år sedan jobbade Emma Raunio med Wegelius kammarstråkar i samband med föreställningen I det stora landskapet. Då föddes tanken att göra något annat tillsammans. Det blev julskivan No Stars without Darkness.

– Jag tycker själv väldigt mycket om julmusik och har alltid gjort det. Jag vill utforska gränslandet mellan klassisk musik och popmusik och för ett sådant projekt är julmaterialet väldigt tacksamt.

Emma Raunio är dotter till Pentti Raunio, kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling. Hon har sjungit julsånger i kyrkan under hela sin uppväxt – i själva verket ska hon i år fira sin första jul på femton–tjugo år utan att uppträda dagarna kring julafton.

Vad ville du med den här skivan?

– Jag ville välja sådan musik som folk känner till och har en stark emotionell relation till, men göra något nytt av det. På skivan finns musik som är hundratals år gammal. Tänk att vissa melodier och stämningar har överlevt så länge! Det finns en anda av tidlöshet kring musiken som jag tycker är både berörande och inspirerande.

Hon har själv skrivit arrangemang till varje låt och dessutom komponerat några intron – till exempel introt till Koppången. Santa Lucia är hennes egen komposition.


Där ser man nästan framför sig ett svart luciafölje.

– Ja! Stycket hade faktiskt som arbetsnamn ”angstig Lucia”. Det passade, tyckte jag, för luciaberättelsen är ju i grunden tragisk. Den handlar om ett helgon och en martyr. I Norden har Lucia blivit en symbol för ljuset, den den här versionen fokuserar mer på det mörka och dramatiska.

Skivan inleds med en intensiv ”Var inte rädd för mörkret”. Den handlar om att mörkret är ljusets förutsättning. Jag associerar till att julen kan vara en svår högtid för många, med mycket ensamhet och mörker.

– Jag tror att det är jätteviktigt att ge utrymme för att julen ingalunda bara är en ljus och enkel högtid för alla. Den kan väcka många motstridiga känslor. Vi är alla både ljusa och mörka, och vi behöver tillåta oss att vara det. Både konstnärligt och budskapsmässigt är det här i centrum för hela projektet.

– Man får tycka att julen är härlig och hemsk. Den kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen. Först går du kanske på en ljuvlig julkonsert och sen möter du en svår släkting på kvällen.

Själv gillar hon påsken för att den inte så fullpackad med förväntningar.

– Vi har inte skapat så många kulturella regler för påsken. Där finns en annan möjlighet att verkligen slappna av.

Men hon försöker slappna av också med julens förväntningar. I hennes kök står en pepparkaksskapelse: en begravningsplats med krematorium.

– Här finns ett krokodilskelett och ett grisskelett och en dinosaurie: de är på väg att kremeras.


Finns det något på den här skivan som är särskilt viktigt för dig personligen?

– Det är viktigt för mig att det går som en röd tråd genom skivan att julen också får vara mörk. Jag har själv haft ganska långa perioder då jag mått dåligt. Mörkret är bekant för mig och jag kan också vara ganska tungsint som person – fast jag också har mycket ljus och skratt i mig. Det har varit en enormt viktig del av min process som konstnär att tillåta mitt eget mörker. Att jag vågade se mitt eget mörker gjorde det lättare för mig att se ljuset. Den vägen har för mig gått via acceptans och tillåtelse, i stället för att tänka ”så här får det inte vara” eller ”varför mår jag inte redan bättre”.

– Min musik ofta är ganska … den är inte överglad. Jag märker att publiken ofta gråter på mina konserter. Mitt mörker är också en resurs för mig och det finns en vilsamhet i det. Om jag kan hjälpa andra genom min musik kanske den ger tillåtelse att också vara i mörkret en stund, och ge plats för att det sedan kan komma en annan känsla, som inte är lika tung.

Text: Sofia Torvalds


laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

Likheterna är fler än skillnaderna i det religiösa landskapet i Nykarleby och Hortlax. Det visar en färsk undersökning. 25.2.2016 kl. 15:41

Kyrkostyrelsens utsattes senaste vecka för ett bombhot. Personalen hotades samtidigt bli knivhuggen. 25.2.2016 kl. 14:08

sociala medier. En del väljer att lämna bort Facebook och andra sociala medier helt under fastetiden. 25.2.2016 kl. 10:34

parförhållande. Vänskap och nyfikenhet är parförhållandets grundpelare, menar den danska psykologen och parterapeuten Mattias Stølen Due. Han försöker få par att inse att det är viktigt att vårda förhållandet medan det fortfarande går att rädda. 25.2.2016 kl. 00:00

teater. TEATER. Kyrkpressens recensent har sett Sånger vid randen av ett grått hav. 22.2.2016 kl. 16:19

De allra flesta av Kyrkpressens prenumeranter får tidningen som en gåva från den församling de tillhör. Under det här året introducerar vi ett nytt sätt för församlingarna att hålla oss uppdaterade på medlemmarnas adresser, och det kan leda till förändringar i utdelningen. Om du vill göra förändringar i din prenumeration behöver du kontakta din församling så att de kan uppdatera den adressinformation de sänder till Kyrkpressen. Är du osäker på om din församling har börjat skicka utdelningslistor enligt det nya systemet? Längst ner på sidan finns en lista över de församlingar som hunnit gå med i det nya systemet. Vi uppdaterar listan kontinuerligt. 25.2.2016 kl. 10:54

begravning urna kurs malm. Begravningar. 49,22 procent av alla begravningar i Finland genomfördes förra året genom kremering. Det visar den färskaste statistiken från Begravningsverksamhetens centralförbund i Finland. 22.2.2016 kl. 13:35

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35