En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

Robert Lemberg gör jubileumsbok: "Har ni foton av livet i Borgå stift?"

BORGÅ STIFT.

En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma.

8.12.2022 kl. 19:00

Man kan inte undgå att det blir mycket historia i den här boken. Men det ska inte bli en historik utan en jubileumsbok. Den ska nog också spegla nuläget och förväntningar inför framtiden, säger Robert Lemberg.

Efter att nyligen ha lämnat domkapitlet i Borgå, där han de sista åren tjänstgjorde som stiftsdekan, är han nu redaktör för den jubileumsskrift som ska ges ut hösten 2023.

Bland de många finlandssvenska skribenter som ska knattra fram texter vid sina tangentbord finns också den förre HBL-journalisten Staffan Bruun. Det blir han som med ett journalistiskt grepp ska skriva avsnittet om hur Borgå stift .

– Han har läst tidningarna den tiden och berättar om dramatiken kring hur stiftet blev till 1923 , med citat och allting. Det var ganska dramatiskt med röster 90 mot 86 i riksdagen.

Staffan Bruun visar att det man tycker är självklart i dag – att det finns ett skilt finlandssvenskt stift – ingalunda var självklart då.

– Det var en ganska lång och hetsig diskussion för många tyckte det var helt onödig åtgärd, säger Robert Lemberg.

Det var dessutom inte alls givet att stiftet skulle ha sitt biskopssäte i Borgå. Det som mest var på tapeten var att den finlandssvenska biskopen skulle sitta i Åbo. Andra förslag var Ekenäs och Vasa.

– Vad jag har förstått så avgjorde Borgå stad genom att lova att bygga biskopsgården.

Scoutbok viktig förebild

Boken ska inte handla om enbart historia utan om ett nytänk bland böcker om jubilerande organisationer.

Robert Lemberg har tittat på olika jubileumsböcker och skulle gärna göra någonting i stil med journalisten och skribenten Magnus Londens översikt över den finlandssvenska scoutrörelsen i boken ”Vi gå över daggstänkta berg”.

– En härlig bok med verkligt fin layout och bilder från olika tidsepoker. Modellen ska vi inte kopiera, men jag hoppas att vi också ska kunna göra en fin, snygg och angelägen bok som lockar fler än några tiotal entusiaster från fornstora dagar, säger Robert Lemberg.

Han hoppas på material om livet i församlingarna och händelser där som har blivit viktiga, värdefulla och betydelsefulla för riktigt vanliga medlemmar.

– Men naturligtvis också så att det kan vara roligt också för den som har varit med länge att sitta och titta på och känna igen ansikten, säger Robert Lemberg.

Flera foton sökes

Det som Robert Lemberg som redaktör mest saknar just nu är – mera bilder. Boken ges ut av Fontana Media som också ger ut Kyrkpressen och dess arkiv står till förfogande, även om han för de äldre bildernas del har funnit det vara lite … kaotiskt.

– Men jag tänker att människor kan ha bilder hemma som de själva har tagit, eller som de har fått någonstans ifrån, som kunde kunde illustrera den här boken.

Åland ett intressant kapitel

Vilka alla som skriver artiklarna i boken är ännu inte offentligt. En av de mera spännande delarna av stiftets historia är relationen mellan stiftet på fastlandet och Åland.

– Det är ju klart att Åland hör till stiftet – tycker vi från Borgås horisont. Men annat är det med ålänningarna själva, säger Robert Lemberg.

Här har diskussionens vågor enligt en kommande artikel gått höga under decenniernas lopp. Emellanåt när man har varit på kant med Borgå så har man velat ha en egen biskop, ett eget domkapitel och ibland till och med en egen kyrka.

Festligheter i oktober

Borgå stift kommer att ha hela nästa år som ett jubileumsår. Stora jubileumsfestligheter kommer det att bli på Konstfabriken i Borgå i slutet av oktober 2023 – 100 år efter att det första domkapitlet samlades under ledning av sin första biskop Max von Bonsdorff.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30