Katarina Gäddnäs står för texterna till årets julkalender

Helsingfors.

Hon inspireras av julfrid och hållbarhet. Hanna-Riikka Heikkilä har illustrerat och vill förmedla glädje och ljus i vintermörkret.

22.11.2022 kl. 15:58

Katarina Gäddnäs, präst och författare, arbetar som både sjukhuspräst och ”vanlig” präst på Åland och älskar sitt jobb. Med en bakgrund som journalist har hon också behållit kontaktytan till skrivandet.

– Det var verkligen roligt att göra kalendern. Att skapa text på ytor som bara rymmer femtio tecken var en utmaning, och där hade jag stor glädje av att jag också skrivit poesi. När jag tyckte att jag kört fast hade jag dessutom en fin arbetsgrupp att söka stöd hos.


Mindre prestation, mera frid

Inspiration till kalendern hittade hon i det egna förhållningssättet till julen, som hon funderat på och skrivit om genom åren.

– Jag älskar ju verkligen julen men det finns så många prestationskrav. I jordbrukssamhället hann man kanske stoppa korv och göra egna julklappar, men om vi känner att också vi måste gå så grundligt tillväga är risken stor att vi sedan köper det vi inte hinner med. Det är lätt att känna att man knappt ens har råd att fira jul eftersom den ska se ut på ett visst sätt. Jag vill påminna om att julen är något annat, något fantastiskt: det här nyfödda barnet i våra armar som vi är satta att bära ut i världen. Hur tar man emot ett nyfött barn? I stillhet och närvaro.

Att många som är ensamma upplever julen som tung är också något Gäddnäs tänker mycket på. I hennes församling vill man inkludera alla i julfirandet.

– Vi har nästan hamnat i en situation där vi skäms för vår ensamhet istället för att sträcka ut en behövande hand. Så ska det inte vara.


En hållbar(are) jul

Miljöaspekten har blivit allt viktigare för många, också för Katarina Gäddnäs.

– Det blir svårt att ta hållbara beslut i stress och jäkt. Men jag tycker också om att lyfta fram en annan slags hållbarhet, nämligen den andliga och sociala.

I familjen Gäddnäs har man diskuterat hur julfirandet ska se ut.

– För några år sedan satt vi ner och pratade om vad som faktiskt var viktigt för var och en. Mammas köttbullar, kanske, eller att få sjunga julsånger? Att ta den diskussionen var verkligen värt det och något jag varmt rekommenderar.

Miljöaspekten finns med också i advent.

– Det går utmärkt att i december förbereda för julen med till exempel granris, äpplen, kottar och ljus. Nästan gratis och dessutom komposterbart!


Konsten att kunna vänta

En annan sak som präglat jularna redan i Katarina Gäddnäs barndom kan summeras i en enda fras: allting har sin tid.

– Jag växte upp i en familj där kyrkoårets växlingar var viktiga. Hos oss började julen på julafton – det var helt okej att städa ännu på julaftonsmorgonen. Julgranen och det viktigaste pyntet kom fram först då, och sen firade vi jul ända fram till tjugondag Knut. Jag har hållit ganska hårt på det där själv, men lite mjuknat efter vissa protester från barnen som vill börja pynta tidigare. Men jag tycker fortfarande det är viktigt att inte ta ut julen i förväg.

Gäddnäs har en julkrubba som också den följer rytmen i advent.

– Jag har en Mariafigur som är gravid. Hon väntar ensam i stallet under advent, och först när julen närmar sig får hon sällskap. Jesusbarnet läggs förstås i krubban först på julafton, och de vise männen hittar fram lagom till trettondagen.

Adventskalendern är för alla

Förtjusningen över att få öppna luckor i adventskalendern har också följt Katarina Gäddnäs genom åren. Hon har till och med sparat några av de vackraste kalendrarna hon haft.

– Om kvaliteten på papperet är bra funkar det fint att peta in luckan på nytt och njuta ett varv till!


Färg och glädje i advent

Hanna-Riikka Heikkilä är illustratör och mönsterdesigner.

Hon njuter stort av att vänta på julen.

– Dofterna, stämningen, sångerna ... det är en underbar tid. Jag älskar att gå i kyrkan och sjunga psalmer under advent! Helst skulle jag tillbringa hela den tiden under en filt, med tända ljus och en kopp julkaffe i handen, men verkligheten är ofta en annan.

Att ta vara på advent och skruva ner de upphaussade förväntningarna på julen är viktigt för Heikkilä.

– Julen blir som bäst när det icke-perfekta, halvfärdiga och mänskliga får vara med.

I arbetet med julkalendern ville Heikkilä föra in liv också i den mörkaste tiden.

– Färgerna är centrala för mitt uttryck som konstnär och jag tar gärna med lite pastelltoner in i julfirandet. De får symbolisera hoppet, och peka på ljuset som är på väg!

Text: Joanna Nylund


Insändare. Då jag först började läsa kyrkpressen var det för att se hur "de andra" har det. Jag har aldrig hört till kyrkan, och kommer aldrig att göra det, men jag är mycket intresserad av religioner och därmed också kristendom.      Något jag läser varje gång är insändarspalten, dit man en längre tid nu skrivit mycket om kvinnopräster och även mer om homosexuella parförhållanden. Med all respekt (nåja, lite iallafall) kan man förstå sig på de som är mot dessa, Bibeln är ju ändå grunden i den kristna tron, och säger den något borde det vara sant. Ändå har jag svårt att se hur det är ens möjligt att vara fundamentalistkristen och ta allt i Bibeln så som det står, utan att tänka. Särskilt kristna borde ju, bättre än mig åtminstone, veta att Bibeln är motsägelsefull och problematisk vilket ju också skapat tron på att man skall tolka, tolka, tolka för att få fram något vettigt att följa. Ulf Särs i Kyrkpressen 38/2008 tog orden ur munnen på mig. Även om kristendom finns till för att skapa en mening i livet för människor och få dem lyckliga (är det inte så?), kan jag förstå de allt större mängder som går ur statskyrkan. Så länge den inte vet sina egna ståndpunkter och hur kanon skall tolkas, går medlemmarna och skapar sina egna församlingar med egna regler som passar in i deras tolkning av tron och, vad viktigast är, andra kan ignorera dessa om det inte passar in i deras tro.Många har ansett att statskyrkans tid är slut, och jag börjar luta åt samma håll. Kanske det verkligen är dags för människorna att börja tänka för sig själva även i den kristna världen? Annina Kortelainen Vasa 17.9.2008 kl. 00:00

Världen. För första gången i Danmark blir det möjligt att delta i kyrkval med ett klick på musen. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trots en namninsamling och protester ansluts Nagu församling tillsammans med Korpo, Iniö och Houtskär till Pargas församling vid årsskiftet. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. I slutet av månaden invigs Pernå församlings nya lokaler i byn Forsby. Församlingen och kommunen samsas om platsen. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand invigde nya församlingshemmet i Kronoby i söndags. 16.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kraven är stora på dagens föräldrar. Vasa svenska församling vill samla familjer, lyssna och stöda. 16.9.2008 kl. 00:00

Världen. Påven Benedikt XVI har gjort en pilgrimsresa till den sydfranska staden Lourdes. På vägen dit firade han mässa med 200 000 personer i Paris. 16.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Förbundet Kyrkans Ungdom har valt Per Stenberg till ny verksamhetsledare. 15.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Barn som döpts av sådana präster i Lutherstiftelsen som saknar prästrättigheter i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kan nu upptas i kyrkan. Det sker enligt det formulär som finns för upptagande i kyrkans gemenskap. 15.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Kyrkostyrelsen ska öppna en egen hörna på webbtjänsten City.fi. 14.9.2008 kl. 00:00

Världen. Kristna i hela världen ber i september månad om ödmjukhet, kärlek, respekt och tjänande gentemot muslimer. 13.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stift är med 9,8 euro/församlingsmedlem sjunde av nio när det gäller storleken på stiftens missionsbidrag. 12.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kalle Sällström valdes på torsdagen till Församlingsförbundets nya verksamhetsledare. 11.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Årets bästa träbyggnadsprojekt i Finland gick till renoveringen av Borgå domkyrkas tak. 11.9.2008 kl. 00:00

Människa. Han hade lyckats i karriären. Men han höll på att missa livet. 11.9.2008 kl. 00:00

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53