Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

Ivern att rösta i församlingsvalet fortsatte sjunka – knappt 13 procent röstade

FÖRSAMLINGSVALET.

Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent.

21.11.2022 kl. 00:01

Också i Borgå stift sjönk röstningsprocenten i så gott som alla församlingar. Ett undantag var Åbo svenska församling som efter en aktiv kandidatnominering landade på samma röstningsprocent som i valet 2018 – 12,5 procent.

Det aktivaste valdeltagandet i stiftet uppmättes i Larsmo där 30,8 procent röstade. Också i Pedersöre, som nyligen hade en livlig röstningsaktivitet vid sitt kyrkoherdeval 2021 röstade nu 25 procent. I Sjundeå röstade närmare 23 procent av församlingsmedlemmarna och i Väståboland 21 procent.

I de stora städerna var siffrorna lägre. I Helsingfors som var tidigt ute med sina siffror landade röstningsaktiviteten på 10,0 procent, med de svenska församlingarna Johannes och Petrus på ännu lägre siffror om åtta till nio procent.

I 16 av Borgå stifts 45 församlingar hölls i år inget församlingsval, för att antalet kandidater var för få för ett val. De beslutande förtroendevalda utsågs genom sämjoval. I ytterligare tre församlingar i stiftet var det sämjoval bland de svenska kandidaterna till respektive samfällighets fullmäktige.

Enligt uppgift till Kyrkpressen räknas de röstberättigade som inte på grund av sämjoval fått möjligheten att rösta inte in i röstningsprocenten.

Valdeltagandet i församlingsvalet gick ner – igen. Varför?

– Jag tror det handlar mycket om att församlingarna hade svårt att få kandidater. Det fanns färre kandidater nu än senast, och det betyder också färre som hittar en kandidat att rösta på och mindre prat om församlingsvalet. Det är en grundorsak, säger Lucas Snellman, som är ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkostyrelsen.

Han nämner också att förhandsröstningen inte löpte lika bra nu som för fyra år sedan, kanske för att röstningsplatserna inte fanns där folk rör sig.

– Vi har också många församlingar som hade sämjoval, och i de församlingarna blir det inte prat om valet. Allt är förhandsbestämt, och det passiverar medlemmarna.

Samtidigt ser han att nedgången i röstningsprocent helt enkelt följer en trend.

– På 70-talet låg valdeltagande på 20 procent i medeltal, efter det har det gått ner med 1 procentenhet per val. Det var en liten topp år 2010 när 16-åringarna fick börja rösta, efter det har det gått ner ungefär med en procentenhet per val.

Han tror också att sammanslagningarna i Borgå stift har påverka röstningsivern.

– Esse församling har varit i topp tidigare, senast med ett valdeltagande på 46,8 procent. Nu ingår Esse i Pedersöre och har ett valdeltagande på 25 procent. Här ser man också effekten av sammanslagningarna: man når inte nödvändigtvis samma engagemang som tidigare.

Han påpekar ändå att Borgå stift fortfarande ligger över det nationella genomsnittet.

– Visst sjönk valdeltagandet mycket, från 16 procent till 13,7, men det är ändå högre än det nationella 12,7, säger Snellman.

Borgå stift har något äldre förtroendevalda än stiften i genomsnitt: medelåldern är 57 år nationellt och 59 i Borgå stift.

Både nationellt och i Borgå stift är det fler kvinnor än män som är förtroendevalda: Nationellt är det 45,3 procent män och 54,7 procent kvinnor i de kyrkliga förtroendeorganen, siffrorna för Borgå stift är 48 procent män och 52 procent kvinnor.

Många sämjoval i den svenska huvudstadsregionen

I de svenska församlingarna i Helsingfors valdes Petrus församlings tre medlemmar i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige genom sämjoval, bland dem Christoffer Perret som under den förra perioden var fullmäktiges viceordförande.

Det samma gäller Vanda, Esbo och Grankulla svenska församlingar, där samtliga kyrkligt förtroendevalda utsågs genom sämjoval.

I valet 2018 var röstningsprocenten i stiftet 16,0 procent, vilket var något högre än siffran för hela landet som landade på 14,4 procent.

- - -

Korrigerat, måndag kl. 10.15 skrivningen om hur sämjoval beräknas in i röstningsprocenten

Kompletterad 12.55 med kommentarer av Lucas Snellman.

Text: Jan-Erik Andelin, Sofia Torvalds


FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58