Församlingsekonomerna får det tajtare i budgeteringen. Kyrkomötet beslöt nämligen på fredagen att de kyrkligt anställdas pensionsavgifter inte sänks som planerat. För ett år sedan utlovade kyrkomötet att de skulle sänkas två procentenheter för att stärka de omkring 350 församlingarnas ekonomi.
Kyrkans pensionsfond har suttit på ett kapital på närmare två miljarder euro. Enligt Tapio Tähtinen som är ordförande för kyrkomötets ekonomiutskott är fonden ovanligt dominerad av aktier. Omkring 45 procent av fonden sitter i aktier, med inhemska företag som största enskilda grupp. Där skiljer kyrkans fond sig från hur motsvarande privata pensionsfonder har placerat sina medel.
I månadsskiftet september-oktober var fondens kapital värt 1 779 miljoner euro. De kyrkligt anställdas pensionsfond hade därmed minskat i värde med flera hundra miljoner euro.
Helsingfors kasserar in som förut
Församlingarna får nu betala 28,7 procent av de anställdas löner till fonden plus fem procent av kyrkoskatten som fondavgift.
Utöver det betalar församlingarna fortsättningsvis 6,5 procent av kyrkoskatten till Kyrkans centralfond. Från de medlen finansieras bland annat Kyrkostyrelsen med närmare 300 anställda, likaså biskoparna och deras domkapitel som tllsammans har drygt 100 anställda. Via centralfonden fördelas också bidrag till andra församlingar med svag ekonomi.
Bidraget till kyrkans centralfond sänktes 2017 och ledde bland annat till att Kyrkostyrelsen i Helsingfors fick spara omkring närmare en miljon euro. Det gjordes bland annat genom indragna deltidstjänster och spar på forskning och stipendier vid kyrkans centrala funktioner i Helsingfors.
Kyrkomötets ekonomiutskott anmärkte i år också på att Kyrkans hus vid Södra kajen 8 i Helsingfors centrum är illa utnyttjat och att kostnaderna för fastigheten är oöverskådligt bokförda.
