Petra Högkvist (till höger) tycker det är viktigt at hitta en kandidat som tycker ungefär som man själv. Kerstin Weckstöm har lång erfarenhet av beslutsfattande i församlingen och samfälligheten.

Vad då församlingsråd och kyrko­fullmäktige?

FÖRSAMLINGSVAL.

Församlingsvalet är inte alltid lätt att förstå sig på. Vad sysslar de beslutande organen med? Och varför ska du rösta?

27.10.2022 kl. 12:25

Det är inte alltid det lättaste att hänga med i beslutsgången och att ha koll på vad de olika beslutande organen gör i en församling. Det kan Kerstin Weckström från Solf hålla med om. Hon har suttit som förtroendevald i många perioder och kan räta ut en del frågetecken.

– I församlingsrådet behandlar man frågor som gäller den egna församlingen. I kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet behandlar man sådant som gäller hela samfälligheten, till exempel fastigheter.

Kerstin Weckström sitter som bäst som viceordförande i församlingsrådet i Solf, och är också med i gemensamma kyrkorådet och har tidigare suttit i gemensamma kyrkofullmäktige. Det som man som väljare i första hand behöver ha koll på är att kandidater i den egna församlingen ställer upp för en plats i antingen församlingsrådet eller kyrkofullmäktige, eller för både och. Gemensamma kyrkorådet utses däremot av fullmäktige.

– Det kan hända att många upplever att de inte riktigt vet hur allt det här fungerar och vi har diskuterat om vi borde ordna utbildning om de olika organen och beslutsgången.

Kerstin Weckström jobbar som musiklärare vid Borgaregatans skola och Vasa gymnasium. Förtroendeuppdragen har hon upplevt som meningsfulla.

– Av olika orsaker har jag inte haft tid att gå i kyrkan och delta i annan kyrklig verksamhet så ofta som jag skulle ha önskat, min dotter tävlar i dressyr i landslaget bland annat, så jag har tänkt att med förtroendeuppdrag kan jag bidra till församlingen.

Hon har inte upplevt stora åsiktsstormar.

– Vi är ofta ganska eniga. Beslutsgången är långsam, men det finns påverkningsmöjligheter. Församlingsmedlemmar kan komma och prata med oss medlemmar i kyrkorådet om olika önskemål och angelägenheter som rör den egna församlingens verksamhet, byggnader, områden och så vidare. Då kan vi ta upp det på våra möten.

Varför rösta?

Petra Högkvist i Korsholm är medveten om att röstningsprocenten varit låg i församlingsval.

– Jag tycker det är viktigt att vi ger vår röst. Det är en rättighet vi har i en demokrati. Jag har också fått med min sambo fast han kanske inte tycker det är lika viktigt som jag. Man kan inte klaga på verksamheten om man inte röstar.

Ett sätt att påverka är att försöka hitta en kandidat som står för ungefär samma åsikter som en själv.

– Jag hittar inte sådana som till hundra procent tänkter som jag, jag måste kompromissa i vissa frågor.

Petra Högkvist har några saker hon tycker är extra viktiga.

– Jämställdheten i församlingen och barn- och ungdomsarbetet. Jag tycker det barn- och ungdomsarbete som finns i församlingen just nu är jättebra. Jag har deltagit i verksamheten med båda flickorna när de var små. Sedan har de fortsatt att vara med i körer.

– Kvinnoprästfrågan har varit på tapeten i Österbotten. Alla ska få jobba i en församling och känna gemenskapen, det är en viktig fråga.

Vissa egenskaper är viktiga som förtroendevald, anser Högkvist.

– Det ska vara någon som kan tala för sin sak. Men man ska också kunna lyssna på andra, diskutera olika åsikter utan att ta det personligt.

Kort ABC i kyrkopolitik

  • Förhandsröstningen i församlingsvalet 2022 pågår 8–12.11. Valdagen infaller 20.11. På församlingarnas webbplatser hittas röstningsställen och tidpunkter.
  • I valet väljer de röstberättigade vem som ska sitta i församlingsrådet och i gemensamma kyrkofullmäktige för en fyraårsperiod. Om det inte finns tillräckligt med kandidater blir det sämjoval.
  • Församlingsrådet leder tillsammans med kyrkoherden, som är ordförande i församlingsrådet, församlingens verksamhet och fattar beslut som berör den egna församlingen.
  • En kyrklig samfällighet består av flera församlingar som har gått samman inom olika områden såsom ekonomi och förvaltning.
  • Gemensamma kyrkofullmäktige utövar den högsta beslutfattande makten i en kyrklig samfällighet, och tar beslut som angår hela samfälligheten, det kan exempelvis gälla fastigheter och tjänster. Ordförande i fullmäktige väljs av fullmäktigeledamöterna.
  • Gemensamma kyrkorådet utses av gemensamma kyrkofullmäktige. Rådet förbereder ärenden till fullmäktige och verkställer de beslut som fattas i fullmäktige. I gemensamma kyrkorådet ingår en fastighets- och en personalsektion. I kyrkorådet sitter förtroendevalda från alla församlingarna i samfälligheten, antalet fastställs enligt församlingens storlek. Alla kyrkoherdarna sitter i kyrkorådet och ordförandeskapet cirkulerar mellan dem.
Ulrika Hansson


SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37