– Jag har ritat mycket i hela mitt liv, säger Moa Eklund.

"Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet"

BORGÅ STIFT.

21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon.

26.9.2022 kl. 19:09

Det började med att biskop Bo-Göran Åstrand ringde upp grafikern Anders Eklund för uppdraget att skapa en logotyp för Borgå stifts 100-årsjubileum år 2023. Anders bollade uppgiften vidare till sin dotter Moa Eklund, som brukat sköta illustrationer för hans företag.

– Jag talade med biskopen i telefon, och han berättade att det behövde framkomma att stiftet fyller hundra år och att logon måste fungera både som stor, liten och i svartvitt. Sedan fick jag i princip göra vad jag ville, säger Moa Eklund.

Åt vilket håll började dina tankar gå?

– Det första jag gjorde var att kolla upp logon från andra kyrkor och församlingar: amerikanska och svenska. Jag fastnade ganska snabbt för ett träd, som bär på mycket symbolik. Det finns rötter som ger näring, grenarna som träder håller uppe. Jag inspirerades också av Gondors vita träd i Sagan om ringen. Trädet är dött, men växer igen när riket får en ny konung. Trädet blir en symbol för liv och ordning i kungariket.

"Det finns rötter som ger näring, grenarna som träder håller uppe. Jag inspirerades också av Gondors vita träd i Sagan om ringen. Trädet är dött, men växer igen när riket får en ny konung. Trädet blir en symbol för liv och ordning i kungariket."

Trädet har nio frön. Symboliserar de prosterierna?

– Ja. Bladen är församlingarna och trädet är Borgå stift. Bladen är i Borgå stifts färger: rött och gult. Trädet blir ett höstträd med många olika färger. På hösten är träden som vackrast.

Vad betyder Borgå stift för dig? Jag tippar att många i din ålder inte ens vet vad Borgå stift är.

– Stiftet är ju alla svenskspråkiga församlingar tillsammans. Jag har varit församlingsaktiv hemma i Jakobstad, men det var först när jag flyttade till Helsingfors som jag upptäckte vilken gemenskap det finns i stiftet. Församlingarna är faktiskt kopplade till varandra: någon här känner någon därhemma, ungdomsledaren här känner ungdomsledaren där. När BG (biskop Bo-Göran Åstrand), som varit präst på mitt konfirmandläger och känner mina föräldrar, blev biskop fick jag höra mer om saker som händer i stiftet. Allt kom lite närmare.

Hur tidigt började du teckna?

– Jag har ritat mycket i hela mitt liv. De senaste tre–fyra åren har jag börjat hjälpa till i min pappas företag. Det är fint att han litar på att jag kan någonting.

Hur är det att samarbeta med sin pappa?

– Det är lätt på det viset att det är låg tröskel att be om hjälp: det är bara att gå till kontoret och säga hej. Han vet hur jag jobbar och vad jag kan. När vi skulle göra en video åt yrkeshögskolan Optima kom han till mig och frågade: Kan du animera? Nä, sa jag. Kan du lära dig det? frågade han. Jo, säkert, sa jag. Så jag fick lära mig animera.

– Samtidigt kan vi krocka för att vi är ganska likadana. Vi kanske antar att den andra förstår hur vi menat och då kan det hända att någondera tänker ”det där borde du ju ha vetat”. Men för det mesta löper det fint.

Är du aktiv i någon församling i Helsingfors?

– Jag börjar på. Jag har varit på min första övning med kören His Master’s Noise och träffat både gamla bekanta och nya vänner. En kompis har dragit med mig på en kaffestund som ordnas av LFF, och jag har också varit i Petrus församling. Jag är på gång med att bygga upp en gemenskap i Helsingfors.

Vad vill du göra i framtiden?

– Jag studerar nordiska språk med sikte på att bli lärare i modersmål. Men i somras hade jag ett uppvaknande: jag kan göra vad jag vill, men vad vill jag faktiskt göra? Vill jag jobba som moddalärare? Vill jag jobba med design? Det varierar lite. Jag är också väldigt intresserad av typografi och skulle gärna studera ett år i Stockholm för att lära mig mer om det.

–––––––––––––––––

Moa Eklund

GÖR:

Studerar nordiska språk i Helsingfors, jobbar deltid på sin pappas kommunikationsbyrå
Antonomia.

FAMILJ:

Föräldrarna Anders och Maria Eklund och två syskon. Många viktiga vänner.

Första teckningen:

”Den första jag minns gjorde jag som femåring. Jag hade ritat några gubbar och min farmor broderade teckningen och ramade in den. Det var fint!”

Text och foto: Sofia Torvalds


Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59