Svitlana Kudryakova med barnen Mohammed Ali och Nour trivs bra i Lappfjärd. FOTO: PRIVAT

Församlingen har varit ett stort stöd för Svitlana Kudryakova

Kristinestad.

Våren med flyktingarna från Ukraina engagerade många i Kristinestadstrakten. Också i församlingen ledde Ukrainaläget till en febril verksamhet.

18.8.2022 kl. 11:11

Hur skulle man bäst välkomna ukrainarna som anlände under våren? Utöver den akuta hjälpverksamheten med matutdelning och insamlingspunkter för olika saker kom samlingar igång. Från och med slutet av februari ordnades ”Bön för fred” varje onsdag kväll i Kristinestads kyrka och i Lappfjärds församlingshem fredag kvällar. Under de här kvällarna kunde ortsborna och ukrainarna knyta kontakt och lära känna varandra. Tolkning till ukrainska erbjöds.

– På kvällarna har vi bett för fred i världen, berättar kyrkoherde Daniel Norrback. När vi startade fredsbönerna tänkte vi förstås specifikt på Ukrainaläget. Vi har ändå inte velat begränsa det enbart till Ukraina, så att man ska få känna sig inkluderad varifrån man än kommer i världen.

Programmet på fredsbönerna har bestått av bibelläsningar på svenska, engelska och ukrainska, en kort andakt över någon av texterna, Taizésånger på olika språk och bön.

Till sist har vi erbjudit personlig förbön med handpåläggning för den som önskat. Det har varit populärt bland ukrainarna.

En stund med kaffe, te och gemenskap har avrundat kvällen.

– De flesta ukrainare som kommit till Kristinestad hör till ortodoxa kyrkan, säger Daniel Norrback. Det finns ju ingen ortodox kyrka på orten, men det finns en ortodox präst som brukar komma hit och hålla mässor. Vissa flyktingar har sökt sig till dem. Andra igen har fått upp ögonen för luthersk andlighet med det mer lågkyrkliga och personliga tilltalet. Olika människor tilltalas ju av olika stilar.

Kommer Bön för fred att fortsätta i höst?

– Formen kommer att ändra. Till hösten kanske vi startar en mindre bibel- och bönegrupp för ukrainarna.

Ett stöd som behövs

En av dem som ofta tolkat från engelska till ukrainska i fredsbönerna i Lappfjärd är Svitlana Kudryakova.

– Jag är inte en professionell tolk, säger hon, men jag kan uttrycka mig själv lite, och försöker därför hjälpa andra så gott jag kan.

Hon kom till Finland från Ukraina sista mars tillsammans med sina två barn, en tolvårig dotter och en fyraårig son. I Ukraina arbetade hon som lärare i tyska. När jag ringer upp har hon varit första dagen på sitt nya jobb på skolan, där hon kommer att jobba som assistent.

– Vi trivs mycket bra i Lappfjärd. Det enda problemet är att det ibland är svårt att hitta transport under veckosluten.

Hon är särskilt glad över att det finns så många hjälpsamma människor. Bön för fred-träffarna har varit viktiga för att de hjälpt ukrainarna att integreras i landet, tycker hon.

– Det ger ett psykologiskt och emotionellt stöd för oss: Jag är inte ensam. Vi har bett för Ukraina och fått tid att umgås. Vi har fått lära oss om landet och kulturen, och vi får i vår tur berätta om vår kultur.

Via fredsbönen har ukrainarna fått nya vänner. Svitlana Kudryakova känner redan många från Lappfjärd och också från Kristinestad och olika byar som Dagsmark och Tjöck, berättar hon.

– Om jag behöver råd om något har jag alltid någon som jag kan ringa och fråga. Det är så fint att kunna ha den känslan. Alla är villiga att hjälpa, ge råd och stöda.

Vad hoppas du på för framtiden?

– Först och främst naturligtvis att kriget ska ta slut. Situationen ser olika ut för oss som kommit till Finland. Vissa vill stanna, vissa vill åka tillbaka till Ukraina när kriget är över, men alla har vi släktingar där, säger Svitlana Kudryakova.

Själv har hon en 80-årig pappa som är kvar i Ukraina, liksom två bröder och deras familjer.

– Och nu när skolorna snart börjar hoppas vi att våra barn kan känna sig integrerade här. Att de kan få nya vänner och aktiviteter och inte behöver känna sig ensamma. Att de kan känna att de hör lite till det här landet, de också.

PIAN WISTBACKA


MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01