– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

Kritikern: De får bara gran och ännu mera gran

KYRKANS SKOGAR.

Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden.

1.8.2022 kl. 16:11

– Kyrkan måste föra en värdediskussion. Så som vi ska göra i tekniska nämnden i Raseborg, säger Carl-Johan Jansson, 66, skogsbruksingenjör i staden sedan årtionden tillbaka.

Han är helt överens med det gamla skogsbrukets kritiker: församlingarna lämnar sig ofta i händerna på skogsvårdsföreningarna. Är kyrkan inte tydlig med vad man vill får man som en församling i Mellannyland fick det. Där blev det ett kalhygge intill höghus där det bodde 400 människor.

– Inte kan man ju göra på det viset! säger Carl-Johan Jansson. Församlingen måste säga vad man vill ha. Hur mycket vill man prioritera ekonomi, hur mycket estetiska värden, eller biodiversitet?

Carl-Johan Jansson är helt överens om att viss skog ska total­fredas eller att rekreationsmarker ska skötas skonsamt.

– I fjol fredade vi (i Raseborg) 160 hektar och nu har jag igen ett antal hektar som vi har bett om utlåtande om. Men då ska där finns verkliga naturvärden, en skog som ser orörd ut, med murken ved, ofta i fuktig mark. Det ligger i medborgarnas intresse. Men jag motsätter hektarskyddande för hektarernas skull.

Provytorna inte realistiska

I den grundläggande skogsdriften har Carl-Johan Jansson inte hittills sett tillräckliga forskningsresultat som bevis för att kontinuerligt skogsbruk är det rätta. Naturresursinstitutet Lukes provytor där man testar metoden har grundats i färdigt flerskiktade skogar och behandlas med silkesvantar, säger han.

– Den kontinuerliga driftens ekonomi bygger ju på att man inte ska göra någon plantering eller plantskogsvård. Kostnad noll. Vilket är helt från månen! De yngre träden måste få en väl utvecklad krona, annars fungerar metoden inte.

Får skogen förnya sig själv får man gran, gran och åter gran, säger han. Blandskogar blir gran. Genom granens yviga rotverk sprids röta i naturliga bestånd. Ett sådant skogsskifte på sju hektar i Svartå som han nyligen lät avverka gav 2 000 kubikmeter virke, av vilket en fjärdedel var rötskadat, säger han.

Carl-Johan Jansson visar Åbo stads plan för den skog man vill odla kontinuerligt: Om 50 år är alla värdefulla stammar tagna; kvar finns, om metoden följs, bara en evig ungskog.

Domkapitlet bad om argument

I Borgå stift, där församlingarna äger mycket skog, bubblar frågan också under ytan. Borgå domkapitels assessor Lars-Eric Henricson har i våras bjudit in Carl-Johan Jansson för att för ett dussin ekonomiansvariga i församlingar i södra delen av stiftet få argument för diskussionen.

Carl-Johan Jansson vet själv hur det är att vara entusiastisk för nya, miljövänligare metoder i skogen.

– Jag var också själv radikal och rebell som nyutexaminerad från Forstis i Ekenäs 1981, och var övertygad om kalhyggesfritt skogsbruk, säger Carl-Johan Jansson.

Han reste för att höra legendariska forstprofessor Erkki Lähdes (1938– ) läror i frågan. Lähde var på sin tid till och med hårt arbetsplatsmobbad inom den akademiska världen för sina alternativa metoder, men fick sedermera en professur vid universitetet i Joensuu.

– Jag reste till Joensuu för att höra honom och var eld och lågor! Och så kom jag hem igen för att experimentera och prova. Men det kom inga plantor. Det fungerar inte.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06