Rösta i höst – många svenska frågor på spel!

Mycket i stan kan ändra på fyra år

FÖRSAMLINGSVALET.

Kyrkans ekonomiska läge tvingar fram stora strukturella förändringar. Det kommande församlingsvalet kommer att avgöra vilka de blir under följande mandatperiod. – Det kan hända en hel del på fyra år, säger Christoffer Perret.

3.8.2022 kl. 06:00

I november går församlingsvalet av stapeln. Av allt att döma är stora strukturella förändringar på kommande.

– Helsingfors är en enorm samfällighet med ett stort antal församlingar. Den största frågan är hur samfälligheten i framtiden ska ordna upp ekonomin och verksamheten, säger Hanna Mithiku.

Hon är ordförande för Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige.

– Ekonomin tvingar oss till förändringar och omstruktureringar. Men det handlar också om inre förändringar som berör jämlikhet och värderingar. Äktenskapsfrågan är förstås den symboliska frågan, men det handlar om mycket större saker än så. Att det är människornas kyrka, inte bara byråkraternas eller prästernas kyrka utan alla medlemmars.

Hur blir det med det svenska?

Christoffer Perret, viceordförande i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige, säger att värdefrågorna är viktiga men inte de mest avgörande.

– De mest konkreta frågorna handlar till exempel om byggnader eller olika verksamhetsformer som ungdoms- eller pensionärsarbete, om vilka vi måste besluta hur mycket det finns resurser för att satsa enligt nuvarande ekonomiska situation.

För Helsingfors svenskspråkiga församlingars del handlar mycket om inbesparingar som redan inletts och ännu intensifieras de kommande åren.

– Matteus församling behöver strama åt sin ekonomi vilket i praktiken betyder att de måste se över vilken typ av verksamhet de kan fortsätta med. Finns det till exempel möjlighet att satsa på ungdomsarbetet i lika stor utsträckning som gjorts de senaste åren?

För Johannes församlings del har samarbetsförhandlingar redan slutförts kring eftisverksamheten på Drumsö.

– Kommer all verksamhet i framtiden att koncentreras till centrum? Johanneskyrkan är också något som äter upp en del av ekonomin. Det är en landmärkeskyrka och behöver med jämna mellanrum renoveras. Varje gång den ska renoveras handlar det om miljonbelopp.

För Petrus församlings del har man redan skurit ner i personalen de senaste åren. Enligt Christoffer Perret är de stora frågorna för de tre svenskspråkiga församlingarna i vilken utsträckning de ska göra saker gemensamt och om de på sikt ska vara en eller flera församlingar.

– Hur ska vi sköta den gemensamma ekonomin? Hur gemensamt eller lokalt ska vi förankra arbetet? Och en specifik fråga som särskilt berör de svenskspråkiga församlingarna: vad händer med Lekholmen? Allt är dyrt med en holme. Vi får nog försvara oss och slåss lite extra för att kunna bevara den.

Hanna Mithiku och Christoffer Perret.

En annan aspekt ur ett svenskspråkigt perspektiv är den ökade tvåspråkigheten i Helsingfors.

– Redan nu är en stor del av förrättningarna i praktiken tvåspråkiga. Vi måste med andra ord ställa oss frågan hur hållbar vår modell med svenskpråkiga församlingar i längden är, säger Perret.

”Ännu finns resurser”

Är då det inkommande församlingsvalet ett extra viktigt val? Hanna Mithiku betonar att varje val är viktigt men att det nog denna gång är speciellt stora strukturella förändringar att vänta.

– Det som är viktigt för väljarna att komma ihåg är att det är de invalda som faktiskt gör besluten. De som sitter i de olika beslutsfattande organen avgör långt åt vilket håll kyrkan är på väg de närmaste åren. Personligen hoppas jag på att det väljs beslutsfattare som vill jobba för en öppnare och modigare kyrka.
Mithiku tycker sig ana ett visst intresse att påverka kyrkan inifrån och hoppas att fler ville engagera sig och framför allt rösta.

– Att rösta är ett viktigt sätt att påverka. Det skulle också vara bra om fler medier än de kyrkliga skulle lyfta fram olika frågor som är relevanta för församlingsvalet i ett bredare perspektiv.

Christoffer Perret hoppas också att alla som bryr sig om kyrkan verkligen röstar i november.

– Det finns ännu resurser och möjligheten att tänka om. Jag tror att vi behöver göra något nu och rätt snabbt hitta nya vägar att vara kyrka. Vi behöver hitta nya former utan att tappa budskapet.

Folkkyrkor i andra länder har hittat vägen

Christoffer Perret påminner om att folkkyrkor i andra länder som England och Danmark, i ett tidigare skede ställts inför liknande utmaningar och har lyckats skapa och bibehålla livskraftiga församlingar trots stora organisationella omstruktureringar.

– För att vara relevant har kyrkan inte råd att tappa sitt budskap. Kyrkan behöver tala om nåd och frälsning, visa på ett hopp och ta hand om de sjuka och mest utsatta i samhället. Vi behöver mod och sinnesnärvaro.

Johan Myrskog


partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44