Rösta i höst – många svenska frågor på spel!
Rösta i höst – många svenska frågor på spel!

Mycket i stan kan ändra på fyra år

FÖRSAMLINGSVALET.

Kyrkans ekonomiska läge tvingar fram stora strukturella förändringar. Det kommande församlingsvalet kommer att avgöra vilka de blir under följande mandatperiod. – Det kan hända en hel del på fyra år, säger Christoffer Perret.

3.8.2022 kl. 06:00

I november går församlingsvalet av stapeln. Av allt att döma är stora strukturella förändringar på kommande.

– Helsingfors är en enorm samfällighet med ett stort antal församlingar. Den största frågan är hur samfälligheten i framtiden ska ordna upp ekonomin och verksamheten, säger Hanna Mithiku.

Hon är ordförande för Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige.

– Ekonomin tvingar oss till förändringar och omstruktureringar. Men det handlar också om inre förändringar som berör jämlikhet och värderingar. Äktenskapsfrågan är förstås den symboliska frågan, men det handlar om mycket större saker än så. Att det är människornas kyrka, inte bara byråkraternas eller prästernas kyrka utan alla medlemmars.

Hur blir det med det svenska?

Christoffer Perret, viceordförande i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige, säger att värdefrågorna är viktiga men inte de mest avgörande.

– De mest konkreta frågorna handlar till exempel om byggnader eller olika verksamhetsformer som ungdoms- eller pensionärsarbete, om vilka vi måste besluta hur mycket det finns resurser för att satsa enligt nuvarande ekonomiska situation.

För Helsingfors svenskspråkiga församlingars del handlar mycket om inbesparingar som redan inletts och ännu intensifieras de kommande åren.

– Matteus församling behöver strama åt sin ekonomi vilket i praktiken betyder att de måste se över vilken typ av verksamhet de kan fortsätta med. Finns det till exempel möjlighet att satsa på ungdomsarbetet i lika stor utsträckning som gjorts de senaste åren?

För Johannes församlings del har samarbetsförhandlingar redan slutförts kring eftisverksamheten på Drumsö.

– Kommer all verksamhet i framtiden att koncentreras till centrum? Johanneskyrkan är också något som äter upp en del av ekonomin. Det är en landmärkeskyrka och behöver med jämna mellanrum renoveras. Varje gång den ska renoveras handlar det om miljonbelopp.

För Petrus församlings del har man redan skurit ner i personalen de senaste åren. Enligt Christoffer Perret är de stora frågorna för de tre svenskspråkiga församlingarna i vilken utsträckning de ska göra saker gemensamt och om de på sikt ska vara en eller flera församlingar.

– Hur ska vi sköta den gemensamma ekonomin? Hur gemensamt eller lokalt ska vi förankra arbetet? Och en specifik fråga som särskilt berör de svenskspråkiga församlingarna: vad händer med Lekholmen? Allt är dyrt med en holme. Vi får nog försvara oss och slåss lite extra för att kunna bevara den.

Hanna Mithiku och Christoffer Perret.

En annan aspekt ur ett svenskspråkigt perspektiv är den ökade tvåspråkigheten i Helsingfors.

– Redan nu är en stor del av förrättningarna i praktiken tvåspråkiga. Vi måste med andra ord ställa oss frågan hur hållbar vår modell med svenskpråkiga församlingar i längden är, säger Perret.

”Ännu finns resurser”

Är då det inkommande församlingsvalet ett extra viktigt val? Hanna Mithiku betonar att varje val är viktigt men att det nog denna gång är speciellt stora strukturella förändringar att vänta.

– Det som är viktigt för väljarna att komma ihåg är att det är de invalda som faktiskt gör besluten. De som sitter i de olika beslutsfattande organen avgör långt åt vilket håll kyrkan är på väg de närmaste åren. Personligen hoppas jag på att det väljs beslutsfattare som vill jobba för en öppnare och modigare kyrka.
Mithiku tycker sig ana ett visst intresse att påverka kyrkan inifrån och hoppas att fler ville engagera sig och framför allt rösta.

– Att rösta är ett viktigt sätt att påverka. Det skulle också vara bra om fler medier än de kyrkliga skulle lyfta fram olika frågor som är relevanta för församlingsvalet i ett bredare perspektiv.

Christoffer Perret hoppas också att alla som bryr sig om kyrkan verkligen röstar i november.

– Det finns ännu resurser och möjligheten att tänka om. Jag tror att vi behöver göra något nu och rätt snabbt hitta nya vägar att vara kyrka. Vi behöver hitta nya former utan att tappa budskapet.

Folkkyrkor i andra länder har hittat vägen

Christoffer Perret påminner om att folkkyrkor i andra länder som England och Danmark, i ett tidigare skede ställts inför liknande utmaningar och har lyckats skapa och bibehålla livskraftiga församlingar trots stora organisationella omstruktureringar.

– För att vara relevant har kyrkan inte råd att tappa sitt budskap. Kyrkan behöver tala om nåd och frälsning, visa på ett hopp och ta hand om de sjuka och mest utsatta i samhället. Vi behöver mod och sinnesnärvaro.

Johan Myrskog


Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34