– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

Också barnhemsbarn och funktionshindrade flyr kriget – kyrkan i Vanda har gett 57 ukrainare med specialbehov ett hem

KRIGET I UKRAINA.

Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om.

20.5.2022 kl. 12:38

– Församlingarna i Vanda äger investeringsbostäder. Och vi beslöt rätt tidigt att utrusta och inreda sådana för flyktingar från Ukraina. Vi tog också ett principbeslut att de är för dem som har special­behov, ett kognitivt funktionshinder, syn- eller hörselhinder, eller är i någon annan speciell situation.

Diakonichefen Katri Valve i samfälligheten i Vanda har sedan kriget i Ukraina och flyktingströmmarna bröt ut varit med om att skapa nya hem för 57 ukrainare.

– Behovet av bostäder var ofantligt stort och nu har vi inga flera, säger hon.

I slutet av april hade hon lyckats frigöra 13 bostäder till ukrainska familjers förfogande.

Finländarna i gemen har också som aldrig förr ställt upp och hjälpt. Nätverk, tillfälliga organisationer och ibland bara Facebookgrupper finns till för dem som flyr Ukraina. En del har rest ner till den ukrainska gränsen för att hämta flyktingar till Finland med buss.

– Och ibland kan det finnas någon som har engagerat sig till exempel för ett ukrainskt specialbarn och sedan tar kontakt med mig.

Samarbete över församlingsgränserna

Vandaförsamlingarnas bostäder ligger också i Helsingfors, så diakoniarbetare i olika församlingar i huvudstadsregionen har fått samarbeta.

– De lokala diakoniarbetarna har gjort ett jättejobb med att hjälpa dem som flyttat in till rätta, efter att vi har basutrustat och inrett bostäderna, säger Katri Valve.

Vandakyrkan har också samarbetat med andra fristående kristna organisationer kring Fagersta kapell i östra Vanda – en ut­range­rad kyrka som en företagare 2018 köpte och lät renovera.

– Det har varit en verklig lyckospark, eftersom där nu råkade verka en ukrainskfödd pastor i en av gemenskaperna i huset, säger Katri Valve.

Med en ganska strikt sållning har Vanda­församlingarna nu fokus på dem som kan ha allra svårast att klara sig på på egen hand i det nya landet. Med ett funktionshinder, eller som ett evakuerat barnhemsbarn, kan vägen till att bli riktigt hemma i Finland vara lång.

– För många kommer det att dröja länge in­nan de kan åka tillbaka. Även om krigstillståndet tar slut så kommer återuppbyggnaden i Ukraina att ta tid, säger Katri Valve.

Församlingarna backar upp frivilliga som hjälper

Bland de rutinerade diakoniarbetarna tar Vandaförsamlingarna också rollen att stöda också de många frivilliga som nu hjälper.

– Vi jobbar med att höja krisberedskapen hos dem. De två första månaderna går det ofta ganska bra med de nya ukrainska vännerna, men sedan börjar flyktingarnas krigstrauman och annan ångest komma till ytan. Då kommer frågorna om vad som egentligen har hänt en, eller vad det till slut ska bli av ens framtid.

– Och då är de här människorna därute i vanliga finländska hem och mår dåligt, och det kan bli tungt för alla parter. Då behöver vi kunna stöda.

Att också bygga upp gemenskaper där ukrainarna känner sig hemma i sitt eget språk, egen kultur och bland eget landsfolk med liknande upplevelser blir också viktigt.

Också den ortodoxa kyrkan som är många ukrainares andliga hem behöver finnas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan samarbetar gärna för att hjälpa till.

– Vi har ganska bra staber för det, säger Katri Valve.

Jan-Erik Andelin


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26