Carolina Lindström är tf kyrkoherde i Saltvik, men också underlöjtnant i reserven.

Vi tar både kyrkan och försvaret som något givet

FÖRSVAR.

Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något.

12.5.2022 kl. 12:03

År 2013 var Carolina Lindström beväring i Dragsvik. Efter tjänstgöringen stannade hon kvar som militärpastorns vikarie, vilket innebar att tiden i Dragsvik förlängdes till cirka två år. Beväringarna titulerade henne ”fru underlöjtnant”.

– Det är lite mer respektingivande än ”fröken”, säger hon.

Hur bedömer försvarsmakten var folk – till exempel präster – ska placeras i en kris- eller krigssituation?

– Krigsplaceringarna är hemliga. Placeringarna görs enligt tjänstgöring, behov och person.

– I samband med hemförlovningen uppmuntras man att uppdatera sina uppgifter (i suomi.fi-onlinetjänsten). Försvarsmakten behöver veta om man har specialkunskaper. Till exempel läkare, ingenjörer och präster kan jobba vid andra, strategiska punkter och inte direkt med truppuppgifter.

Vad har prästerna för uppdrag om det blir kris eller krig?

– Oberoende av vilken kris det är frågan om måste församlingen sköta sina lagstadgade uppgifter. Prästernas huvudsakliga uppgifter kommer alltså att vara i församlingarna. Folk måste begravas och döpas och vigas. Vissa präster har en uppgift inom försvaret. De stöder trupperna, andligt och psykiskt, och har hand om underhållet, vars uppgift det är att ta hand om de stupade.

Är det än idag prästernas uppgift att meddela anhöriga om att någon stupat?

– Idag är det polisens lagstadgade uppgift att framföra dödsbud, också i undantagstillstånd.

Det finns ändå fortfarande ett band mellan försvaret och kyrkan?

– Ja. Vi har militärpräster i våra brigader, liksom vi har präster i fängelser och på sjukhus. Militärpastorns uppgift är långt densamma i fredstid som i undantagstillstånd. Hen stöder trupperna och vakar bland annat över att religionsfriheten förverkligas i försvaret, och är kontaktperson till andra religiösa samfund.

Har du upplevt en svängning i attityden gentemot försvarsmakten under kriget i Ukraina?

– Ja, attityden är helt annan nu. Plötsligt är veteranernas berättelser verkliga. Vi börjar komma ihåg det de en gång kämpade för och som vi nu tar för givet, så där som i sången Veteraanin iltahuuto: snart är bröderna borta, vem ska sedan minnas varför de stred?

– Man kan kanske säga att både kyrkan och försvaret hör till ett slags tyst underhåll, som vi tar för givet. När något händer blir de intressanta. Plötsligt är vi stolta över att ha det här systemet och den här beredskapen.

Sofia Torvalds


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22