På fritiden lyssnar Niels Burgmann gärna på rockmusik, särskilt i tåget eller på gymmet.

Musiken beskriver känslor

KOMPOSITÖR.

Matteus församlings kantor Niels Burgmann har sysslat med musik sedan unga år. Han skriver också egen musik och inspireras av både texter och andra former av konst.

11.5.2022 kl. 06:00

– Musiken har nog varit med mig ända från början. Min pappa var orgelbyggare, vilket gjorde att vi alltid hade huset fullt med olika instrument som jag tyckte om att testa. Min mamma utbildade sig senare till kantor och i något skede konstaterade hon att det är lika bra att jag får ta lektioner då jag ändå håller på och spelar hela tiden.

Niels Burgmann är född i Tyskland och uppvuxen i Sverige. Efter att ha tagit organistexamen i Sverige ville han studera vidare och valet föll på Sibelius-A kademin i Helsingfors. Nu jobbar han sedan flera år tillbaka som kantor i Matteus församling.

– Det var i tonåren som jag blev seriös med att spela musik, men jag började studera musik först senare. Jag tyckte både om klassisk musik och rockmusik, vilket utgjorde en god musikalisk balans. Min orgellärare talade varmt om kantorsyrket och det var väl en av orsakerna som ledde in mig på kyrkomusik.

Behöver vara nyfiken och flexibel

Niels Burgmann betonar att en god musiker inte nödvändigtvis är en musiker som aldrig gör några fel.

– En god musiker är den som kan reda upp alla fel hen gör, säger han med ett skratt.

Han beskriver en god kantor som någon som är både flexibel och som kan tänka utanför sina egna preferenser och referensramar.

– Alla kantorer har inte lyxen att ha kolleger, vilket gör att det kan vara ganska krävande att göra allt själv. Då är det bra att vara nyfiken på både människor och musik och att våga prova på det som kanske känns lite obekvämt. Vi som har inflytande behöver vara lyhörda för vad för slags musik församlingsborna behöver.

Han tänker att kyrkomusiken i framtiden på många sätt kommer att utformas på olika sätt på olika lokala plan.

– Det finns utrymme för väldigt olika slags musik. Det som kantorer kanske behöver akta sig för i framtiden är att glömma bort sådan musik som inte tilltalar alla. Samtidigt som jag också tror att det är bra att våga vara självkritisk och pragmatisk och ställa sig frågan, till exempel inför nästa psalmbok: vilka sånger använder vi inte?

Förutom orgeln, den liturgiska och den klassiska musiken har Burgmann de senaste 15 åren även upptäckt en ”ny” identitet som körledare.

– Det är något jag trivs väldigt bra med. Förutom att det finns mycket, mycket bra körmusik så är det också en social gemenskap med en grupp människor som tillsammans får musiken att lyfta.

Inspireras av text och konst

Genom åren har Niels Burgmann också själv komponerat en del musik.

– Länge komponerade jag nästan bara körmusik, där jag känner till instrumenten bra och vet vad som fungerar och inte fungerar. Men mer och mer har jag också börjat komponera instrumentalmusik. Ju mer man gör det desto lättare faller bitarna på plats.

Han utgår gärna från någon text då han skriver, även om musiken skulle vara instrumental. Det är särskilt stämningen i en text han är ute efter.

– Texten är väldigt viktig för mig. Jag älskar också att gå på konstutställningar och inspireras mycket av olika former av konst. Det är hemskt lyxigt att vara kompositör i dagens läge där vilken musik som spelas och skrivs inte bestäms ovanifrån likt den gjordes på till exempel 1800-talet. Då var musiken kanske lite mer funktionell medan det i dagens läge är okej att både skriva traditionellt och att experimentera.

Han säger att den musik han lyssnar på inte nödvändigtvis är den musik han skriver själv.

– Då jag skriver blir det ofta klassisk musik i nutida, modernistisk stil medan jag lyssnar på musik som ofta är mer rockbetonad, sådant som jag vuxit upp med.

Vad betyder musiken för dig?

– Musik och text beskriver känslor och är ett sätt att fundera på livet och dess innehåll. Jag har svårt att tänka mig en tillvaro utan musik. Själv tror jag att jag behöver en ganska stor palett med olika stilar och stämningar. Musik blir ett sätt där jag kan uttrycka mig själv.


Du kan höra Niels Burgmann i Nordsjö kyrka den 7 juni som en del av öppningskonserten för festivalen Med metron till musiken.

Johan Myrskog


KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18