- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

Ärkebiskop Tapio Luoma: ”Jag hade inte väntat ett krig under mitt arbetspass”

KRIGET I UKRAINA.

Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje.

31.3.2022 kl. 09:00

Tapio Luoma var ung österbottnisk församlingspastor i Peräseinäjoki när det var krig i Europa förra gången.

– Jag kommer ihåg chocken kring krigen kring Jugoslaviens sönderfall. Jag har kvar ett urklipp med en ung mamma som gråtande kravlar sig fram genom leran med ett litet barn på armen, förmodligen under beskjutning. Jag har alltid haft klippet mellan bladen i min bibel, säger han.

Nu är mångas oro att Ukrainakrisen ska få också Finland att drabbas av kriget. Nu är Tapio Luoma, 59, ärkebiskop. Han hör till dem som för kris och krig har färdigt inspelade radiotal i landets låsta skåp. Morgonen då Ryssland anföll Ukraina plockades en morgonandakt med honom, som hade legat färdig ända sedan Krimkrisen 2014, ur hyllan och sändes.

Hade du någonsin föreställt dig att du skulle vara en krigstida ärkebiskop?

– Nej. Krig förs ju i världen hela tiden, men jag hade aldrig föreställt mig att ett det skulle bli krig i Europa på mitt arbetsskift.

"Det är uppenbart gamla tankar om hur staten Ryssland ständigt är hotad från alla håll så att det till och med hotar ett messianskt uppdrag."

Är du överraskad att religionen blev ett så starkt element vid Rysslands attack?

– Ja, faktiskt. Man hade ju kunnat se redan en tid att stat och ortodox kyrka har stått varandra nära i Ryssland. Men att det kom fram på det här sättet och i patriarkens predikningar dessutom! Men därmed har vi förstått att det finns något slags kollektivt själslandskap bland de ryska ledare som stöder kriget. Och att det skiljer sig väldigt mycket från hur vi tänker i väst.

Det är uppenbart gamla tankar om hur staten ständigt är hotad från alla håll så att det till och med hotar ett messianskt uppdrag hos Ryssland.

Din kyrka förberedde ännu för några månader sedan ett besök av patriark Kirill i Finland. Varför då?

– Vi var tre kyrkor, den katolska kyrkan, Finlands ortodoxa kyrka och den evangelisk-lutherska kyrkan, som hade en gammal inbjudan från förra årtiondet. Lutherska kyrkans ärende är att föra samtal om våra kyrkors lära, vilket vi har gjort sedan 1970-talet, redan under den djupa sovjettiden.

Den rysk-ortodoxa kyrkan har odlat sin socialdoktrin och nationalism sedan början av 2000-talet. Har ni någonsin talat om den?

– Nej, så långt har vi aldrig kommit. Det är svårt att veta hur stor spridning det är i frågan hos våra ortodoxa samtalspartner. Men jag har svårt att tänka mig att det inte också där skulle finnas olika åsikter. Men kyrkan är väldigt hierarkisk.

Har vår kyrka några ”Niinistö och Putin”-insikter som inte andra protestantiska kyrkor har? Som ”kyrkan med den längsta gränsen” mot den rysk-ortodoxa världen?

– Jag har väl försökt att inte tänka på det... Vi har ingen speciell kunskap om Ryssland eller den rysk-ortodoxa kyrkan som inte andra protestanter skulle ha. Men vi är tillsammans med Tysklands evangeliska kyrka och den anglikanska kyrkan en av få protestantiska kyrkor som har bilaterala relationer dit.

Men Estland och Lettlands lutherska kyrkor har väl mera konkret erfarenhet av att leva till och med under sovjetväldet.

På vilken nivå gör kyrkan nu sin viktigaste insats i tider av kris?

– Det börjar från den enskilda kristna på gräsrotsnivå och hens beslut och lösningar. Sedan kommer församlingarna och sist hela kyrkans insats för att koordinera och ha ett gemensamt budskap utåt.

Det snabbaste sättet att konkret stöda nu är att stöda ekonomiskt. Många flyktingar från Ukraina är också ortodoxa och det är viktigt nu att samarbeta med de ortodoxa församlingarna. Och att inte vara ovänlig mot ryssar i Finland och beskylla dem för vad Vladimir Putin gör, säger Tapio Luoma.

"Vi tänker ofta att trygghet är att vi ska veta vad som ska hända."

Vad är ditt råd till den som oroar sig för kriget?

– Att den egna vardagen ska gå vidare. Håll fast vid egna planer och drömmar. De förändras av omständigheterna, men låt vardagen fortsätta. Barn ska gå i skola. Föräldrar ska fortsätta gå till sina jobb. Fortsätt med hobbyer och gör det som också i normala tider har gett glädje och kraft.

Tapio Luoma uppmanar också att ge de egna tankarna andrum och att inte låta krigets bildspel ta över. Att vi mer eller mindre alla är ängsliga och oroliga måste man kunna säga högt, säger han.

– Många generationer av kristna har insett att osäkerhet och trygghet inte utesluter varandra. Vi har ibland en tanke om att att jag för att vara trygg måste vara säker på vad som ska hända. Men det kan man ju aldrig veta.

Vad ger dig själv hopp?

– Ett slags tro på en absolut rättvisa. Att tro på Gud är, vid sidan av allt annat, en övertygelse om att det finns en absolut rättvisa. Om inte nu, så någon gång, någonstans.

Jan-Erik Andelin


I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16
Lena Kumlin trivs hemma i trädgården.

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22
Bilderna är små i sitt format.
– Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14
– Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid, säger Mats Edman, nyss förordnad till kyrkoherde i Nykarleby.

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11
Kyrkornas världsråd hade bjudit in kyrkoledare från Ukraina. Ärkebiskop Jevstratij av Tjernihiv och Nizjyn i talarstolen.

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02
Arkivbild på en konfirmation/Arkivbild på Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling i Helsingfors.

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59
Kläm inte in dig i en mall som skaver, skulle Eva Frantz vilja säga till sitt unga jag.

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16
– Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker, säger Rigmor Holst.

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00
Tre år in i hans biskopsperiod kommer Bo-Göran Åstrands herdabrevsbok – i en dialog med fyra andra skribenter, i och utanför kyrkan.

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16