- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

Ärkebiskop Tapio Luoma: ”Jag hade inte väntat ett krig under mitt arbetspass”

KRIGET I UKRAINA.

Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje.

31.3.2022 kl. 09:00

Tapio Luoma var ung österbottnisk församlingspastor i Peräseinäjoki när det var krig i Europa förra gången.

– Jag kommer ihåg chocken kring krigen kring Jugoslaviens sönderfall. Jag har kvar ett urklipp med en ung mamma som gråtande kravlar sig fram genom leran med ett litet barn på armen, förmodligen under beskjutning. Jag har alltid haft klippet mellan bladen i min bibel, säger han.

Nu är mångas oro att Ukrainakrisen ska få också Finland att drabbas av kriget. Nu är Tapio Luoma, 59, ärkebiskop. Han hör till dem som för kris och krig har färdigt inspelade radiotal i landets låsta skåp. Morgonen då Ryssland anföll Ukraina plockades en morgonandakt med honom, som hade legat färdig ända sedan Krimkrisen 2014, ur hyllan och sändes.

Hade du någonsin föreställt dig att du skulle vara en krigstida ärkebiskop?

– Nej. Krig förs ju i världen hela tiden, men jag hade aldrig föreställt mig att ett det skulle bli krig i Europa på mitt arbetsskift.

"Det är uppenbart gamla tankar om hur staten Ryssland ständigt är hotad från alla håll så att det till och med hotar ett messianskt uppdrag."

Är du överraskad att religionen blev ett så starkt element vid Rysslands attack?

– Ja, faktiskt. Man hade ju kunnat se redan en tid att stat och ortodox kyrka har stått varandra nära i Ryssland. Men att det kom fram på det här sättet och i patriarkens predikningar dessutom! Men därmed har vi förstått att det finns något slags kollektivt själslandskap bland de ryska ledare som stöder kriget. Och att det skiljer sig väldigt mycket från hur vi tänker i väst.

Det är uppenbart gamla tankar om hur staten ständigt är hotad från alla håll så att det till och med hotar ett messianskt uppdrag hos Ryssland.

Din kyrka förberedde ännu för några månader sedan ett besök av patriark Kirill i Finland. Varför då?

– Vi var tre kyrkor, den katolska kyrkan, Finlands ortodoxa kyrka och den evangelisk-lutherska kyrkan, som hade en gammal inbjudan från förra årtiondet. Lutherska kyrkans ärende är att föra samtal om våra kyrkors lära, vilket vi har gjort sedan 1970-talet, redan under den djupa sovjettiden.

Den rysk-ortodoxa kyrkan har odlat sin socialdoktrin och nationalism sedan början av 2000-talet. Har ni någonsin talat om den?

– Nej, så långt har vi aldrig kommit. Det är svårt att veta hur stor spridning det är i frågan hos våra ortodoxa samtalspartner. Men jag har svårt att tänka mig att det inte också där skulle finnas olika åsikter. Men kyrkan är väldigt hierarkisk.

Har vår kyrka några ”Niinistö och Putin”-insikter som inte andra protestantiska kyrkor har? Som ”kyrkan med den längsta gränsen” mot den rysk-ortodoxa världen?

– Jag har väl försökt att inte tänka på det... Vi har ingen speciell kunskap om Ryssland eller den rysk-ortodoxa kyrkan som inte andra protestanter skulle ha. Men vi är tillsammans med Tysklands evangeliska kyrka och den anglikanska kyrkan en av få protestantiska kyrkor som har bilaterala relationer dit.

Men Estland och Lettlands lutherska kyrkor har väl mera konkret erfarenhet av att leva till och med under sovjetväldet.

På vilken nivå gör kyrkan nu sin viktigaste insats i tider av kris?

– Det börjar från den enskilda kristna på gräsrotsnivå och hens beslut och lösningar. Sedan kommer församlingarna och sist hela kyrkans insats för att koordinera och ha ett gemensamt budskap utåt.

Det snabbaste sättet att konkret stöda nu är att stöda ekonomiskt. Många flyktingar från Ukraina är också ortodoxa och det är viktigt nu att samarbeta med de ortodoxa församlingarna. Och att inte vara ovänlig mot ryssar i Finland och beskylla dem för vad Vladimir Putin gör, säger Tapio Luoma.

"Vi tänker ofta att trygghet är att vi ska veta vad som ska hända."

Vad är ditt råd till den som oroar sig för kriget?

– Att den egna vardagen ska gå vidare. Håll fast vid egna planer och drömmar. De förändras av omständigheterna, men låt vardagen fortsätta. Barn ska gå i skola. Föräldrar ska fortsätta gå till sina jobb. Fortsätt med hobbyer och gör det som också i normala tider har gett glädje och kraft.

Tapio Luoma uppmanar också att ge de egna tankarna andrum och att inte låta krigets bildspel ta över. Att vi mer eller mindre alla är ängsliga och oroliga måste man kunna säga högt, säger han.

– Många generationer av kristna har insett att osäkerhet och trygghet inte utesluter varandra. Vi har ibland en tanke om att att jag för att vara trygg måste vara säker på vad som ska hända. Men det kan man ju aldrig veta.

Vad ger dig själv hopp?

– Ett slags tro på en absolut rättvisa. Att tro på Gud är, vid sidan av allt annat, en övertygelse om att det finns en absolut rättvisa. Om inte nu, så någon gång, någonstans.

Jan-Erik Andelin


Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51