Pensionerade diakonissan Eva Westerlund har fyllt 101. Här på hundraårsdagen år 2020. FOTO: PRIVAT

Hon gick till de sjuka

Kristinestad.

Eva Westerlund började sin tjänst som diakonissa i Lappfjärd år 1954. En moped tog henne ut på uppdrag i byarna den första tiden.

30.3.2022 kl. 13:36

– Jag är tacksam över allt jag fått vara med om, säger pensionerade diakonissan Eva Westerlund. Hon är en osedvanligt pigg 101-åring, numera bosatt på Åldersro i Lappfjärd.

Eva Westerlund hann arbeta i närmare trettio år som diakonissa i Lappfjärds församling, som också är hennes hemförsamling. Under de åren hann hon lära känna församlingsborna och besökte många hem.

– Jag trivdes med mitt arbete! Jag fick hälsa på i gårdar dit jag inte skulle ha kommit annars.

En moped tog henne ut på arbetsuppdragen i byarna den första tiden. Ganska snart inköptes en egen bil. Den kom väl till pass, för diakonissväskan var välfylld och tung.

– Jag hade sjukvårdsutbildning och kunde kanske hjälpa lite i det avseendet, säger hon anspråkslöst.

Hon vigdes till diakonissa 1953 efter att ha studerat på Diakonissanstalten i Helsingfors. Sjukvårdsutbildning och diakonistudier hörde till.

– Redan före jag kom till Diakonissanstalten gick jag mycket till de sjuka. Jag tyckte att det var svårt, men jag gick ändå. Jag märkte att de tyckte om att jag kom.

Den första tiden som diakonissa bodde hon i församlingens lokal. Mycket av tiden gick åt till hembesök hos äldre och sjuka. Diakonissan var alltid tillgänglig.

– Man fick jobba på, ledigt tog man när man hade passligt. Men semester hade jag nog en gång om året.

Eva Westerlund i sin diakonissdräkt år 1960, då systerns son döps av Rafael Lindholm. FOTO: PRIVAT

En ny inriktning

År 1972 kom den nya folkhälsolagen. För diakonissornas del innebar det stora förändringar. Diakonissorna var nu inte längre involverade i sjukvården, utan fick andra uppgifter, med inriktning på församlingsaktiviteter och grupper.

Eva Westerlund ledde bland annat symöten på olika ställen i församlingen. De äldre var fortsättningsvis i fokus, men också söndagsskolan var på hennes ansvar.

– Vi hade många barn i söndagsskolan på den tiden, kanske 20–30.

När hon ser tillbaka på sitt yrkesliv är den största känslan tacksamhet. Ändå är diakonissuppdraget också krävande.

– Allt man gör skulle man ju vilja göra bättre, man skulle vilja hitta de rätta orden …

Vad var det bästa i arbetet?

– Jag tyckte om alla människor jag träffade, och jag fick lära mig så mycket av dem! Det var ett rikt liv.

150 ÅR AV TJÄNANDE – JUBILEUMSÅRET FÖR DIAKONI

År 2022 firas som diakonins jubileumsår. I år har det nämligen gått 150 år sedan den första diakonissan, Mathilda Hoffman, vigdes i Finland. ”Syster Mathilda” vigdes till diakonissa i Viborg 1872.

Idag finns det cirka 1 300 diakoniarbetare i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

Ordet diakoni betyder ”att tjäna”. Jubileumsårets tema är ”För ett människo-
värdigt liv”.

Källa: evl.fi

PIAN WISTBACKA


ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36