Jarl Nystrand ägnade många tiotals år åt hjälparbete i vänförsamlingarna i Estland, vid sidan av sitt vanliga jobb.

Fönstermannen med ett uppdrag

BJÖRKÖ.

Gamla fönster och förfallna kyrkor – det kom att bli Jarl Nystrands hjärtesak i Korsholms vänförsamlingar i Estland. Han har mött både tacksamhet och upprörda känslor i hjälparbetet.

3.3.2022 kl. 00:00

Församlingarna i Korsholm har sedan mitten av 1990-talet vänförsamlingar i Pärnu prosteri i Estland. Församlingen Treimani blev Replots vänförsamling.

– Treimani, som gränsar mot Lettland, var ganska fattigt. Det är en fiskeby, med lite jordbruk och mest gamla människor. De yngre har flyttat för att det inte finns utkomstmöjligheter, berättar Jarl Nystrand.

I byn fanns en skola och en liten kyrka som var ganska förfallen. Det var där som Jarl Nystrand, som varit församlingsaktiv i hela sitt liv, kom in i bilden.

– Eftersom jag har haft snickeriföretag här i Björkö så tog vi mått på kyrkfönstren, och vi var där i flera repriser och konsulterade folk om vad de behövde och vad som behövdes för kyrkan. Det fanns stora behov av allt möjligt.

Nystrand började tillverka fönster, materialet bidrog han med själv. Och på sikt blev han engagerad i alla vänförsamlingar som Korsholm har.

– Jag har varit i Estland ett tjugotal gånger, bland annat med förnödenheter som folk samlat ihop.

Hans fönstertillverkning blev också välbekant där borta.

– Under ett av mina sista besök i Pärnu kom jag ut från mitt hotell, då stannade en dam mig på gatan och frågade om jag är ”ikkunamies” (fönstermannen). Det visade sig att hon var kyrkoherde i Audru församling.

Fönstermannen blev hans smeknamn i vänförsamlingarna.

När det inte går som tänkt

Jarl Nystrand har många äventyr i bagaget under åren av hjälparbete, såsom stormar på Finska viken och fönsterglas som hamnat på villovägar. Och en gång fastnade han med en lastbil i tullen på estniska sidan.

– Bilen var full av kylskåp och spisar som vi samlat ihop. Byråkratin på den tiden var mycket svårare än den är i dag.

Efter sex timmar kom han loss med hjälp av en estnisk väns son som jobbade som tulltjänsteman på lettiska sidan.

Jarl Nystrand har också varit med om att hjälpande gester slagit fel.

– Ett äldre par som inkvarterade oss under en av resorna hade väldigt trasiga underlakan. Följande gång hade jag köpt med ett par lakan. Men frun i huset tog väldigt illa upp och frågade om det hon har inte duger. Det var en balansgång. Man skulle vara väldigt försiktig när man tog dit något man tyckte de skulle behöva.

Ett soligt minne är att han fick vara med och bidra till en snickarverkstad på ett barnhem i Daugavpils i Lettland, via Baltikumvännerna i Korsnäs.

– Det fanns så duktiga pojkar där. De hade ett litet utrymme men inga maskiner.

Jarl Nystrand gick runt till företag i Vasa och tiggde ihop verktyg.

– Vi fick ihop en hel snickarverkstad, för när maskinerna väl kom fram fick de också större utrymme.

Han fortsatte hjälparbetet i ett tjugotal år, också trots motgångar.

– Jag såg att folk uppskattade det vi gjorde. Och så var jag inte ensam, jag vill rikta ett stort tack till min kamrat, förra fastighetschefen i samfälligheten, Bengt Vestlund samt alla anställda och frivilliga som hjälpte till.

Ulrika Hansson


Kultur. Paulo Coelho är den brasilianska författaren som erövrat världen med böcker som handlar om att bege sig ut på pilgrimsfärd och hitta sitt sanna jag. I den färska boken Häxan från Portobello heter hans huvudperson Athena: en vacker kvinna som bestämmer sig för att ta sitt liv i sina egna händer och odla sin övernaturliga begåvning. 28.9.2007 kl. 00:00

Kultur. På bokmässan i Göteborg i helgen kan besökare ladda ner hela Bibeln som ljudbok på sin egen mp3-spelare, sin mobil eller på ett minneskort. 28.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biståndsfonden KvinnoBanken som Kyrkans Utlandshjälp lanserade i maj har under sina första fyra månader samlat in 225 000 euro för att stöda kvinnor i u-länderna. 27.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är salsakväll i församlingshemmet i Karis. Det bjuds varken på latinodans eller ens spansk sås, däremot står ett dukat bord i aulan. Ett insidertips säger att salsa skall läsas Salig Samling. 27.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De offentliga motsättningarna mellan kyrkan och Utlänningsverket bilades åtminstone till tre delar vid ett gemensamt seminarium förra veckan. 27.9.2007 kl. 00:00

Människa. I tiderna fick Dan Krogars inte någonting ut av sitt skribaläger, men i dag jobbar han med att hjälpa ungdomar hitta en tro och ett meningsfullt liv. 27.9.2007 kl. 00:00

Världen. Kristna ledare i USA har bett Kyrkornas Världsråd skicka sitt fredsteam på besök till USA för att hjälpa amerikanerna att få bukt med de stora vapenvåldsproblemen i landet. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Den tecknade tv-serien om USA-familjen Simpson är högkultur, på samma sätt som de bästa barnböckerna. Samtidigt ger den uttryck för tuff kritik mot amerikanskt samhälls- och kyrkoliv. 26.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här.   Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri.   Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem.  Att de inte bara är kommande skattebetalare!   Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap...   Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men…   Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning?   Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande.   Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan. 26.9.2007 kl. 12:10

Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

vänskap. Ett negativt asylbesked betyder ändå inte att kyrkans stöd upphör. 8.4.2016 kl. 14:02

stiftsfullmäktige. Museiverket, Norra Österbottens landskapsmuseum och Ylivieska församling undersöker och dokumenterar kyrkans ruiner under de närmaste veckorna. 8.4.2016 kl. 13:58

Arkitektur. I början av mars misshandlades pastor Patrick Tiainen på väg hem i Karleby. 8.4.2016 kl. 15:06

Borgå stift. Biskopsmötet har diskuterat ökad gästfrihet vid nattvarden. 8.4.2016 kl. 13:59

musik. Sibboförsamlingarna planerar att bygga en kyrka i Söderkulla. 8.4.2016 kl. 12:43