Jobbet som stiftsdekan kräver bland annat tålamod och teologiskt och pedagogiskt kunnande.

Vad krävs av en stiftsdekan och kan jobbet vara en språngbräda in i ett biskopsval?

krav.

Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift.

9.2.2022 kl. 15:39

Jobbet som stiftsdekan i Borgå stift lediganslås inom kort. Magnus Riska som innehar tjänsten, men just nu har ett missionsuppdrag i Etiopien, avgår på egen begäran. Robert Lemberg som varit tf stiftsdekan i ett antal år går i sin tur i pension i sommar. Men vad sysslar en stiftsdekan med om dagarna? Vad krävs av en dekan och kan jobbet vara en språngbräda rakt in i ett biskopsval? Robert Lemberg rätar ut några frågetecken.

Vad jobbar en stiftsdekan med?

– Huvuduppgiften för en stiftsdekan är ansvaret för utbildningen i stiftet, närmare bestämt fortbildning för präster. Till det hör att tillsammans med stiftssekreteraren för utbildning planera kursinnehåll och ibland föreläsa själv.

– En stor del av arbetet är också att förbereda ärenden som har med utbildning att göra för Domkapitlets sammanträden en gång per månad. Stiftsdekanen ansvarar också för frågor om kollekter.

– Stiftsdekanen har i någon mån ett helhetsansvar i och med att dekanen är en del av Domkapitlets ledning. Dekanen är kanske inte biskopens högra hand, men det ligger inte så långt från sanningen.

Det är en brokig skara medarbetare vid domkapitlet, liksom i församlingarna, blir det någon armbrytning i linjedragning och teologiskt innehåll?

– Vi kan inte vara ense i alla frågor, men i det stora hela går det bra tycker jag. Det är en fördel om dekanen och biskopen har liknande linje och synsätt. Jag föreställer mig att det skulle kunna vara svårt annars.

Vilka egenskaper måste man absolut ha som stiftsdekan?

– Personliga egenskaper som krävs är att man måste vara tålmodig, som med all förvaltning. Och så måste man försöka hålla sig saklig i alla sammanhang, i och med alla människor man har att göra med. Det är bra att kunna driva saker, men om man vill ha folket med sig måste man ta hänsyn till den fart andra har.

– Till de formella kraven hör att en stiftsdekan ska ha avlagt högre pastoralexamen. Det teologiska kunnandet är viktigt. Sedan måste man kunna Borgå stift och hur kyrkan är uppbyggd och konstruerad. Man måste känna till de olika nivåerna och domkapitlets roll i helheten. Sedan är det bra om man har en pedagogisk utbildning eller ett pedagogiskt kunnande i varje fall.

Om man vill avancera karriärmässigt från posten som stiftsdekan, vad kunde det vara?

– Det är väl biskop i så fall. Det är inte ovanligt på finskt håll. Till exempel Mari Leppänen var stiftsdekan och blev sedan biskop. Det kan upplevas som ganska naturligt med ett sådant karriärssteg.

Hur synlig är dekanen i Borgå stift jämfört med de finska stiften?

– Det är möjligt att dekaner är mer synliga på finskt håll än på svenskt. Jag har inga egentliga belägg för det, men jag märker ibland när vi dekaner har möten att vissa dekaner har sådana uppgifter som biskopen har hos oss. Jag tror att biskopen i Borgå stift har en bredare uppgiftspalett än i de finska stiften, men det är min spekulation.

Hinner ni vid domkapitlet med någon linjedragning för hela stiftet, med tanke på allt löpande arbete och administration?

– Det är en jättestor utmaning, och det finns inte mycket tid för det. Ledningsgruppen åker ibland bort för ett par dagar för att hinna tänka. Vi har ledningsgruppsmöte varje månad, men där är det ofta löpande ärenden som diskuteras, och det är sällan man då hinner göra större linjeval.

– Om vi skapar början på en praxis måste vi hinna tänka igenom det principiellt. Det kan bli galet om vi utgår från endast ett konkret fall för att skapa en praxis.

Du har varit kyrkoherde i många år och direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, hur svårt är jobbet som dekan i jämförelse?

– I alla arbetena har man händerna fulla. Det är lite olika förmågor som krävs. Kravnivån för jobbet som stifsdekan ligger på samma nivå som direktorstjänsten vid KCSA. Men som stiftsdekan är det lite annan profil och annat teologiskt kunnande som krävs i och med utbildningsansvaret, medan direktorsuppdraget kräver mer administrativ begåvning.

Ulrika Hansson


kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28