Hege-Elise och Martin Sandås är formellt utsända av Missionskyrkan i Finland och Ungdom med uppgift i Norge. Men det är deras egen uppgift att skaffa understödjare för sin lön.

De jobbar med flyktingar i Grekland

mission.

Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete.

3.2.2022 kl. 09:26

De hade klart för sig att de skulle ut på missionsfältet och valde utbildning utgående från det. Martin hade dessutom en önskan att jobba med flyktingar. Men Grekland fanns inte på deras karta.

– Det var Gud som satte det på kartan genom att inskränka våra alternativ. Vi bad över att få klarhet i vart vi ska åka utan att tala om det sinsemellan. Efter en månad kände vi båda att vi skulle till Grekland, säger Hege-Elise.

Hösten 2014 åkte de till Grekland för att under en vecka bekanta sig med arbetet och med landet. Där tog de det definitiva beslutet.

– Vi hade en kontaktperson i Aten som satte oss i kontakt med andra. Medan vi var i Aten kändes det som vi fick en bekräftelse på en dröm som Hege-Elise fick strax innan vi åkte, säger Martin.

Innan de åkte praktiserade Hege-Elise som hälsovårdare i Korsholm.

– Mina kolleger inom världens bäst fungerande hälsosystem fick mig att tvivla på vårt beslut att flytta till Grekland med tre små barn. Vår yngsta var tre och äldsta sju år. Jag blev jättenervös.

En vecka innan de åkte hade Hege-Elise en dröm. Hon stod på ett berg och lovsjöng Gud och överlämnade allt till honom.

– Jag fick frid att lämna över våra liv till Gud. Och när vi kom till Grekland såg jag berget jag drömde om. Det var otroligt. Jag såg det som bekräftelse på att Gud bär oss och går före oss. Och det har han gjort. Alla barnen trivs jättebra.

De tre barnen går i en lokal skola. Kaleb i sjuan, Rebecka i sexan och Eliah i fyran.

Familjen Sandås: Rebecka, Martin, Kaleb, Eliah och Hege-Elise.

Hela bilden var inte klar för dem

– Jag för min del upplevde att Herren visade oss att vi skulle gå ut som Abraham. Abraham hade heller inte hela bilden klar för sig när han gick ut ur sitt land. Bit för bit har Gud visat oss när vi vågat gå, säger Martin.

De flyttade till Aten sommaren 2015, en vecka innan flyktingkrisen bröt ut ordentligt. Flyktingströmmen till Europa via Grekland eskalerade och som mest kom det närmare 11 000 flyktingar per dag.

– Vi var tydliga mot alla omkring oss att vi skulle börja jobba, men att vi trots den pågående krisen prioriterade att barnen först skulle få vänja sig med det nya sammanhanget. Vi hade kolleger som började jobba för fullt när de kom, men risken är att man snabbt då bränner ut sig, vilket många också gjorde. Vi vill jobba mera långsiktigt, säger Martin.

Men till en början handlade det bara om att hugga i och jobba humanitärt.

– Då var Europa öppet och flyktingarna var bara några dagar i Aten innan de åkte vidare. Det kom enorma mängder människor, säger Hege-Elise

Grekland var dåligt rustat för flyktingarna, för den ekonomiska krisen i landet hade tagit ny fart redan året innan.

– Det har varit jobbigt för grekerna och jag kan förstå att de är jättebesvikna på EU som inte hjälpt dem tillräckligt. Människorna på till exempel ön Lesbos har förlorat många av sina olivträd då flyktingarna fällt dem för att hålla sig varma. Det har varit en svår situation, säger Hege-Elise.

Så småningom utkristalliserades en vision för hur de ska arbeta långsiktigt.

– En viktig bit har varit att be och söka Herren för annars ser vi inte det som ska göras. Jag var med om att starta ett Prayer house (ett bönens hus) där vi samlar folk från församlingar, lokala greker och missionsarbetare till bön. Jag började också smått med att träna lärjungar. Jag tänkte mig först en sex månaders lärjungaträning enligt UMU:s (Ungdom med uppgift) koncept, men jag upptäckte fort att flyktingar
inte vill förbinda sig för så lång tid. Nu räknar vi med att vi har ett år på oss att nå dem innan de fortsätter vidare.

Bättre tillämpa en sanning än kunna tio

Martin gick då en kurs vid en UMU-bas i Battambang i Kambodja för att lära sig hur man tränar lärjungar i länder där kristna församlingar är förbjudna och utbilda ledare bland dem. Dessa kan sedan träna nya lärjungar.

– Det handlar om att göra träningen enkel och skala bort det onödiga för att det ska kunna bli en rörelse av lärjungar som gör lärjungar. Många tror att de måste fylla sig med en massa kunskap och kunna bibelverser utantill. Men det är bättre att kunna tillämpa en sanning är att kunna tio verser utantill som man inte tillämpar.

Tanken är också att möta personen som är öppen för evangeliet i en för dem bekväm miljö, till exempel i hemmet.

– Före jul började jag till exempel träna en person i en park, för det var där han träffade sina vänner. Där upptäcker vi Bibeln tillsammans och gör upp mål för varje vecka. Så kan också hans vänner komma med om de vill, säger Martin.

De flesta de jobbar med är iranier, afghaner, palestinier och greker.

– Vi har sett hundratals människor komma till tro under åren genom det sammanhang där vi verkar och de team som kommit för att hjälpa oss, säger Hege-Elise.

Flyktingvågen har nu mattats av och numera kommer det några hundra per dag till Grekland.

– Flyktingarna är av alla nationaliteter. Jag har till och med mött en flykting från Haiti som flög till Turkiet för att ta sig till Europa. De flesta man hör om är irakier, afghaner, iranier och afrikaner, säger Hege-Elise.

Johan Sandberg


kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49