Lars Solvin hade tidigare femton anställda under sig. Nu driver han ett enmansföretag.

Han vill verkställa, men inte vara direktör

nykarleby.

Som tidigare verkställande direktör har Lars Solvin lärt sig att han vill verkställa, men inte vara direktör.

3.2.2022 kl. 06:01

– Jag tycker om tanke, ord och handling. Det är endast då vi gör något som vi kan åstadkomma en förändring, säger Lars Solvin.

Han är andra periodens förtroendevald i Nykarleby församling. När han tillträdde för åtta år sedan blev han vald till viceordförande i kyrkorådet.

– Förutom rådet sitter jag också i fullmäktige och i ekonomisektionen, säger han.

Helt oerfaren var han ändå inte när han tillträdde. På åttiotalet var han förtroendevald i Munsala församling.

– Jag var inte med många år för det blev för tjockt med arbete och allt möjligt annat. Jag hade inte tid. Annars har jag varit som en normal församlingsmedlem som gått i kyrkan nu och då.

Han är företagare och driver en liten bokförings- och konsultbyrå i hemmet i Munsala. Tidigare var han under tjugo års tid vd för Pedersörenejdens lokalförsäkring, ändå tills fusionen med Tapiola.

– Jag var också en kort tid vd på Norlic, men slutade 2013 då jag fick ett sjukdomsanfall. Jag hade kört för hårt med kroppen en längre tid så jag fick väl en form av en stroke. Det blev en ambulansfärd till Vasa, men läkarna hittade inga större fel så det var inget farligt. Det goda är att allt redde upp sig och att jag inte behöver någon medicinering. Jag lärde mig att jag inte är odödlig jag heller.

Då bildade han egen firma, ett enmansföretag.

– Jag kommer aldrig att ha några anställda. ”Itt järiväädin.” Det är så enkelt när man är ensam. Jag har varit vd så länge att jag inte längre vill ha någon under mig. På lokalförsäkring var vi femton anställda.

Vilka utmaningar ser du i församlingen?

– Den ekonomiskt största grejen är renoveringen av kyrkan i Nykarleby. Det är en stor satsning men vi har ju fått hyfsat med bidrag från kyrkostyrelsen. Församlingen har en hyfsad ekonomi med en del besparingar så vi klarar det nog.

Ekonomin är ändå stram och församlingen har sanerat lite och sålt prästgården i Munsala.

– Grundregeln för alla organisationer är att först ta in pengarna innan de kan använda dem. Om skattebetalarna blir färre så kommer de ekonomiska ramarna att krympa. Förr hade vi fyra präster, nu har vi tre. Men vi har tre kyrkor som vi ska fördela verksamheten mellan.

På sikt ser han som den största utmaningen att få folk att stanna kvar som medlemmar i församlingen.

– Tyvärr är det många som lämnar kyrkan, och det är vanligt att det är den i familjen som har högre lön som lämnar medan den med lägre lön stannar kvar. Det innebär att församlingen ger familjen service, men allt färre betalar kyrkoskatt.

Hur man ska lösa problemet ser han som en tiotusenkronors fråga.

– Det är som om samhället skulle köra förbi kyrkan på något sätt. Kyrkan borde hitta ett sätt att komma ut till den vanliga finländaren, till barnfamiljerna och 30–40-åringarna. När mina tre barn var små fanns dagklubben, och den finns fortfarande på vissa orter, men då båda föräldrarna yrkesarbetar och dagklubben är bara några timmar om dagen betyder det ju i praktiken att barnen inte kan komma dit. Dagklubben var ju en kontaktlänk till familjerna. Lyckas man inte fånga upp folket i den åldern är det svårt att göra det när de kommit upp i medelåldern.

Johan Sandberg


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00