Lars Solvin hade tidigare femton anställda under sig. Nu driver han ett enmansföretag.

Han vill verkställa, men inte vara direktör

nykarleby.

Som tidigare verkställande direktör har Lars Solvin lärt sig att han vill verkställa, men inte vara direktör.

3.2.2022 kl. 06:01

– Jag tycker om tanke, ord och handling. Det är endast då vi gör något som vi kan åstadkomma en förändring, säger Lars Solvin.

Han är andra periodens förtroendevald i Nykarleby församling. När han tillträdde för åtta år sedan blev han vald till viceordförande i kyrkorådet.

– Förutom rådet sitter jag också i fullmäktige och i ekonomisektionen, säger han.

Helt oerfaren var han ändå inte när han tillträdde. På åttiotalet var han förtroendevald i Munsala församling.

– Jag var inte med många år för det blev för tjockt med arbete och allt möjligt annat. Jag hade inte tid. Annars har jag varit som en normal församlingsmedlem som gått i kyrkan nu och då.

Han är företagare och driver en liten bokförings- och konsultbyrå i hemmet i Munsala. Tidigare var han under tjugo års tid vd för Pedersörenejdens lokalförsäkring, ändå tills fusionen med Tapiola.

– Jag var också en kort tid vd på Norlic, men slutade 2013 då jag fick ett sjukdomsanfall. Jag hade kört för hårt med kroppen en längre tid så jag fick väl en form av en stroke. Det blev en ambulansfärd till Vasa, men läkarna hittade inga större fel så det var inget farligt. Det goda är att allt redde upp sig och att jag inte behöver någon medicinering. Jag lärde mig att jag inte är odödlig jag heller.

Då bildade han egen firma, ett enmansföretag.

– Jag kommer aldrig att ha några anställda. ”Itt järiväädin.” Det är så enkelt när man är ensam. Jag har varit vd så länge att jag inte längre vill ha någon under mig. På lokalförsäkring var vi femton anställda.

Vilka utmaningar ser du i församlingen?

– Den ekonomiskt största grejen är renoveringen av kyrkan i Nykarleby. Det är en stor satsning men vi har ju fått hyfsat med bidrag från kyrkostyrelsen. Församlingen har en hyfsad ekonomi med en del besparingar så vi klarar det nog.

Ekonomin är ändå stram och församlingen har sanerat lite och sålt prästgården i Munsala.

– Grundregeln för alla organisationer är att först ta in pengarna innan de kan använda dem. Om skattebetalarna blir färre så kommer de ekonomiska ramarna att krympa. Förr hade vi fyra präster, nu har vi tre. Men vi har tre kyrkor som vi ska fördela verksamheten mellan.

På sikt ser han som den största utmaningen att få folk att stanna kvar som medlemmar i församlingen.

– Tyvärr är det många som lämnar kyrkan, och det är vanligt att det är den i familjen som har högre lön som lämnar medan den med lägre lön stannar kvar. Det innebär att församlingen ger familjen service, men allt färre betalar kyrkoskatt.

Hur man ska lösa problemet ser han som en tiotusenkronors fråga.

– Det är som om samhället skulle köra förbi kyrkan på något sätt. Kyrkan borde hitta ett sätt att komma ut till den vanliga finländaren, till barnfamiljerna och 30–40-åringarna. När mina tre barn var små fanns dagklubben, och den finns fortfarande på vissa orter, men då båda föräldrarna yrkesarbetar och dagklubben är bara några timmar om dagen betyder det ju i praktiken att barnen inte kan komma dit. Dagklubben var ju en kontaktlänk till familjerna. Lyckas man inte fånga upp folket i den åldern är det svårt att göra det när de kommit upp i medelåldern.

Johan Sandberg


Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15