Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Pandemin lämnar en lång skugga

Åbo.

Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo.

2.2.2022 kl. 11:42

Teemu Hälli leder diakoni- och själavårdsarbetet vid Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet – men han är också samfällighetens beredskapschef.

Beredskapschefens uppgift är att upprätthålla beredskapen inför en möjlig kris, att bakom kulisserna se till att allting är i skick och att församlingsverksamheten fortgår också i ett krisläge.

– Men när vi gjorde upp beredskapsplanerna hade ingen av oss förstås en aning om att vi skulle drabbas av en coronapandemi.

Till hans jobb under pandemitiden har hört att följa med anvisningar från myndigheter, vid behov förhandla med dem och sedan ge instruktioner till församlingarna. Periodvis har det tagit en hel del tid.

– Den senaste månaden har varit intensiv. Alltid när situationen förändras innebär det mer jobb. Lyckligtvis är jag inte ensam, utan får fundera på allt tillsammans med kyrkoherdarna och domkapitlet.

Mållinjen flyttas fram

Det mest krävande under pandemin har varit att det är så svårt att planera framtiden.

– Situationen förändras hela tiden, och mållinjen flyttas framåt. Man ser inte slutet.

Eftersom samfälligheten inte har någon medicinsk expertis följer de helt enkelt myndigheternas anvisningar.

– Det gör vi även om det ibland känns att begränsningarna riktar sig på ett lite märkligt sätt.

När pandemin kom våren 2020 var både myndigheterna och samfälligheten försiktigare än idag, när alla vant sig vid läget.

– Vi överreagerar inte längre och det kommer tydligare instruktioner. Framför allt vill vi ta hand om barnen och de unga.

Ser du ljus i tunneln?

– Jag tänker ju hela tiden på det, men vi har ju väntat på det där ljuset i två år. Så jag har motstridiga känslor kring det där. Jag har gjort upp många exit-tidtabeller och fått slänga dem.

Om sommarens läger vet man ännu inget, men som det ser ut just nu får Åbo svenska församling ordna konfirmandläger på sportlovet.

– Coronapandemin har påverkat allas liv, och allas välmående. De uppgifter vi får om hur människor mår just nu är ganska bekymmersamma. När jag tänker på coronapandemin tänker jag på 90-talets lågkonjunktur och hur långa spår den lämnade. Jag anar att den här pandemin kan ha liknande effekter. Det finns mycket god vilja, och vi försöker hjälpa. Men jag tror vi måste räkna med att det arbetet kommer att ta många år.

Sofia Torvalds


böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07