Janne Silfverberg kan lite om mycket, en god egenskap hos en församlingssekreterare.

Hjälper med stort och smått

FÖRSAMLINGSKANSLI.

Församlingskansliet är spindeln i nätet som ser till att församlingen fungerar. Det är också nästan alltid kansliet som utgör den första kontakten mellan församlingen och dess medlemmar.

5.1.2022 kl. 06:00

Oberoende av ärende är kansliet ofta den första kontakten mellan församlingen och dess medlemmar. Janne Silfverberg som är församlingssekreterare i Petrus församling beskriver kansliet som församlingars ansikte utåt.

– Vi är alltid på plats och kan skicka folk vidare till präster och kantorer eller så kan vi hjälpa med något praktiskt ärende. Under mina fyra år här har jag lärt mig vem man ska fråga och vart man ska vända sig med olika ärenden.

Förutom kontakten till församlingsmedlemmar är församlingssekreteraren, tillsammans med kyrkoherden, den anställda i församlingen som har kontakt till myndigheter och omvärlden.

– Kansliets uppgift är också att göra livet lättare för den övriga personalen så att de kan göra sitt arbete utan att behöva fundera på det byråkratiska.

Många ärenden blir digitala

Hur ska då den enskilde församlingsmedlemmen numera sköta sina ärenden som angår kyrkan? Digitaliseringen har gjort att mycket förändrats och numera görs det mesta online, också sådant som tidigare skett på församlingskansliet.

– Så gott som alla praktiska saker som till exempel ämbetsbevis fås numera från samfälligheten. Vi på kansliet gör grovjobbet som att fylla i dopformulär, skriver på papper och stadfäster men det är via samfälligheten det mesta sköts. Information om olika ärenden får man genom samfällighetens hemsida eller genom att ringa dit, säger Silfverberg.

Finns det alls något ärende längre som kräver ett besök till kansliet eller har allt flyttat över till det digitala?

– Härifrån kansliet får man dopsockor, dop- och familjebiblar och här i församlingen ordnas också till exempel dopsamtal med en präst. Och så hjälper vi förstås till med alla möjliga olika små eller stora ärenden som behöver hitta lösningar.

Fysiska kansliet är oersättligt

Pia Valtanen är byrå- och informationssekreterare på Helsingfors kyrkliga samfällighet. Hon understryker att det är oerhört viktigt att det finns en balans mellan digitalisering och fysiska platser dit man kan vända sig eller besöka.

– Det är jättebra att nästan alla ärenden numera kan göras online men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att alla inte har den möjligheten. Det måste också finnas lokala, fysiska platser dit människor kan komma med stort eller smått.

Valtanen konstaterar att digitaliseringen lett till att kontakten och samtalen mellan församlingen och dess medlemmar på många sätt flyttat till nätet. Men alls inte helt och hållet.

– Digitaliseringen leder till färre fysiska människomöten men fortsättningsvis kommer människor till församlingen med alla slags ärenden. Jag kommer till exempel att tänka på en person som hade en del gamla biblar och psalmböcker och undrade om församlingen kunde ta emot dem.

Vintertid tycker Pia Valtanen att det är en bra idé att ha en termos med glögg i aulan för dem som tittar in och kanske behöver en liten pratstund.

– Kansliet är den första kontakten och tröskeln att ta kontakt ska vara jättelåg.

Hurdan personlighet behöver man ha för att jobba i kansliet i en församling?

– Man behöver nog kunna hålla många bollar i luften samtidigt. Det är bra att veta lite om mycket, vara tålmodig och vänlig och känna till både församlingen och samhället väl. Ju fler språk man kan, ens några fraser, desto lättare har man.

Johan Myrskog


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00