Att verkligen mötas, äta gott och umgås är grundtanken bakom Fredscaféet.

Fredscaféet bjuder in alla

BORGÅ.

Fredscaféet i Borgå samlar människor från världens alla hörn. Alla religioner, kulturer och språk är välkomna. En småskalig julfest blir det också i år.

16.12.2021 kl. 00:00

Sedan 2016 har Fredscaféet i Borgå samlat kring 80 till 100 personer varannan månad. Caféet är ett samarbete mellan svenska och finska församlingen och flyktingförläggningen i Borgå. Samarbetet inleddes kort efter den stora flyktingvågen under 2015.

– Tanken har från första början varit att det är viktigt att vi sitter ner och äter tillsammans och möts människa till människa. Det finns inte alltid ett gemensamt språk, då är maten viktig och också musiken. Vi brukar lyssna till musik eller sjunga tillsammans, berättar Hanna Eisentraut-Söderström som är invandrarpräst i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Det är alltid några av deltagarna som lagar maten.

– Vi har verkligen haft mat från hela världen. De som besöker caféet kommer ursprungligen från exempelvis Iran, Irak, Afghanistan, Syrien, Kina, Grekland, Frankrike och Tyskland. Vi möts som människor och det spelar ingen roll vilken religion, kultur eller vilket språk människor har.

Hon tror att det är det kravlösa som gjort träffarna så populära.

– Vi äter lite, sjunger med den sångröst vi fått, är klädda enligt vår kultur. Vi är människor allihopa. Och vi har deltagare i alla åldrar, från småbarn till pensionärer.

Fredsarbete i en splittrad värld

I en värld med polarisering, där grupper av människor ställs mot varandra, ser Hanna Eisentraut-Söderström caféet som en viktig satsning.

– Jag ser det här som kyrkans fredsarbete. Kyrkans uppgift är att visa att det går att vara tillsammans, komma överens och skapa dialog. Det här är inte verksamhet för periferin, utan det viktigaste vi kan hålla på med.

Jul också i år

Fredscaféet är inte religionsutövning utan en mötesplats för alla. En julfest med tomte, paket och lucia har alltid varit uppskattad.

– Julen är så stor i vårt samhälle. Det här är ett sätt för besökarna att bekanta sig med sådant som är typiskt för vår kultur, säger Eisentraut-Söderström.

Det blir en enklare variant i år på grund av förnyade coronarestriktioner.

– Det blir ingen mat eller allsång, men det blir en sjungande tomte, som delar ut paket, lucia och blåsorkestern Cornicines som spelar julmusik.

FREDSCAFÉ

  • Fredscafé ordnas ungefär varannan månad i Finska församlingshemmet på Lundagatan 5 i Borgå.
  • En småskalig julfest ordnas lördag 18.12 kl. 16. På grund av de gällande coronarestriktionerna kan 40 personer delta i den.
  • Vårens träffar infaller följande torsdagar kl. 18: 3.2, 10.3 och 12.5.
Ulrika Hansson


Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00

Kyrkomötet. De flesta tycker att det är en dålig idé att bunta ihop kyrkans svenska central med Borgå stift. I Det framgår med all tydlighet i ett betänkande som kyrkomötets framtidsutskott gjort. 24.4.2017 kl. 15:30

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott stöder inte tanken på kvoter för personer yngre än 30 år i kyrkomötet. 24.4.2017 kl. 15:18

Johannes. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att församlingen fortsätter sin verksamhet i S:t Jacobs kyrka på Drumsö. 21.4.2017 kl. 14:47

renovering. Kyrkostyrelsens plenum har fördelat byggnadsunderstöd till församlingarna i lutherska kyrkan. 19.4.2017 kl. 15:38

asylsökande. Närmare tretusen personer från många olika kristna samfund har undertecknat ett ställningstagande för medmänsklig behandling av asylsökande. 14.4.2017 kl. 09:42

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21

tro. Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten. 5.4.2017 kl. 08:42

flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50