I Senegal är det lite svalare i december, det vill säga kring 30 grader, berättar Anna-Lena Särs.

Jul i Senegal: Det känns bra!

korsholm.

Julen i Senegal firas med god mat, kyrka och lite pynt. Anna-Lena Särs är missionär i Fatick, och har lärt sig att man inte visar ilska i Senegal.

16.12.2021 kl. 00:00

Anna-Lena Särs är missionär i staden Fatick i Senegal där hon jobbar med barn- och ungdomsarbete. I november återvände hon dit efter ett och ett halvt år i Finland.

Hur känns det att vara tillbaka i Senegal?

– Det känns bra att vara hemma igen! Det känns på ett sätt som om jag aldrig varit borta, men samtidigt har jag ännu lite fräscha perspektiv på livet här.

Hur firar du jul?

– Jag vet inte ännu hur min jul blir. Jag har inte flyttat in i eget hus och det är en massa rörliga delar i arbetet som gör att det är svårt att besluta något. Antagligen kommer jag att gå på julnattsmässa. I vanliga fall skulle jag göra glögg på bissap saft, kanske fara till ett hotell eller till någon senegalesisk kollega. Min adventsljusstake brukar finnas med, men nu vet jag inte om den finns bland mina saker som sparades under evakueringen 2020. De sakerna är täckta av ett tjockt lager damm, så jag tänker inte röra dem förrän jag flyttar till min nya bostad. Just nu bor jag i missionärernas gästhus i Fatick.

Hör exempelvis julmat, julkyrka och pynt till julen där?

– Traditionellt lagar man i Senegal helt enkelt god mat, oftast kött, som man delar med sig av till grannar.

– Kyrkokören kanske övar in några sånger till julnatten, men annars är julfirandet ganska småskaligt. Fastan och påsken är desto viktigare då vi lever i ett muslimskt land.

– I december brukar det vara lite svalare (24 på natten, kring 30 på dagen), vilket gör att adventstiden trots allt känns en aning mysig. I Fatick hade vi nyss den första riktigt svala natten. I vissa butiker och på vissa gator pyntas det ibland med julbelysning och Petit Papa Noël-sången spelas sönder i varuhusen i Dakar och Saly.

Vad kan en kulturkrock bestå av?

Exempelvis att jag blir arg för att någon inte kommer då den sagt att den ska komma. Senegaleser själva tar inte sådant så hårt. Personen fick helt enkelt ändrade planer. Fast jag har börjat vänja mig vid det här med åren. Problemet uppstår ifall jag faller in i finländska mönster och blir arg. Då reagerar jag inte enligt senegalesiska normer och då kan det uppstå relationsproblem som i värsta fall ställer till nya problem. I Senegal ska man egentligen aldrig visa ilska. Istället kan man använda humor eller liknelser för att kommunicera gränser.

Vilken tradition kan du inte vara utan?

– Att läsa julevangeliet. Jag tar gärna fram adventsljusstake, julkalender och julkrubban om det är möjligt.

Vad saknar du i Finland?

– Just nu ingenting faktiskt, om man inte räknar med släkt och vänner förstås.

Ville du bli missionär redan som ung?

– Jag visste att jag ville vara missionär och bo utomlands. Det var en stor sorg att det tog så länge (2014), för att jag helt enkelt inte hittade någon lämplig tjänst utomlands. Men jag tror jag behövde tiden för att mogna.

Ulrika Hansson


utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37