Jimmy Österbacka

En andligen ädel liten bok

PEDERSÖRE.

Tf kaplan Jimmy Österbacka har hittat en bok med anor från 1300-talet som har ett budskap också för oss idag.

30.9.2021 kl. 09:14

Det är tyvärr få som vet att det finns en liten bok om vilken Martin Luther sagt att det, näst efter Bibeln och kyrkofadern Augustinus, inte finns något verk ur vilket han har ”lärt och velat lära mer om vad Gud, Kristus och alla ting betyder”.

Året var 1516 då han fann den under en resa i ett klosterbibliotek. En liten skrift från 1300-talet, utan titel och författarnamn, som handlade om hur Gud verkar i människosjälen. Luther lät trycka upp den samma år och kallade den Eyn geystlich edles Buchleynn, en andligen ädel liten bok.

Luther kom att återkomma till denna och skriver senare att han här funnit vad både han och hans kritiserade Wittenbergsteologer hade sagt om tron. Det är Gud som måste vara aktiv i frälsningsverket. Luther använder sig alltså av en äldre befintlig mystik tradition för att legitimera de reformatoriska insikterna. Redan här ser vi ett viktigt och underförstått ärende: Kristusnärvaron förenar Kristi efterföljare rakt igenom alla skiljelinjer. Kristus kan inte institutionaliseras, fast han ger liv åt institutionen.

Jag har läst En ädel liten bok eller Theologia Germanica i Martin Luthers utgåva i svensk översättning och med inledning av Bengt Hoffman (Artos 1985).

Vad kan jag då säga om boken? Här finns flera begrepp som har blivit främmande i luthersk tradition, men inte främmande för Luther själv. Det ena är Grund der Seele: själens grund. Det finns en Guds imago, en avbild i varje människa. Den är ofta dold under mycket bråte, men den finns där. Det är den förlorade sonen som kommer ”till sig själv” (Luk 15:17, en översättning man tyvärr ibland missar). Det fanns hela tiden en grund, en längtan efter Gud, vårt ursprung och mål.

Men frälsningen i Kristus utesluter inte förberedelse. Boken talar mycket om förberedelsen som ett nödvändigt vägbygge för att ta emot Kristus. Nådens motsats är förtjänst, men inte ansträngning. Den som däremot gör förberedelsen till hela saken går miste om glädjen.

Ännu ett ord att uppmärksamma är vergotten, att förgudliga eller gudomliggöra. Det handlar om att den människa som överlåter sig åt Gud och låter egenviljan träda tillbaka, förändras till djupare kärlek och gudslikhet. Talet om gudomliggörelse är vanligt i ortodoxa sammanhang och finns hos dem vi brukar kalla för kyrko-
fäderna. Gud blev människa för att människan skulle bli gudomlig. Detta har periodvis varit den bärande uppfattningen om vad frälsning egentligen syftar till. Människan skapas till Guds avbild och likhet. I Kristus finns vägen och målet.

Martin Luther uppskattade dessa tankar om det ”mystiska”, om ”själens grund”, om ”övningens” betydelse i andliga ting, det ”etiska ansvarets” viktiga plats i världen och om det som förenar över gränser: Kristi liv och närvaro. Både personligt och ekumeniskt kan denna ädla lilla bok även ha ett ärende till dagens kristna, fortsatt ansatta av slitningar och fortsättningsvis längtande efter vila och enhet.

Jimmy Österbacka


Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25