För ett par år sedan i Replot fanns det personer som fick trubbel med sina elräkningar av olika orsaker. Elen stängdes av och kylan under senhösten kröp närmare. Elavbrottet varade till och med i tre veckor för en del.
– Jag kom in till en person som hade tolv till tretton grader i huset, berättar diakoniarbetare Leif Galls i Replot församling.
Det hela blev startskottet för en lite annorlunda form av talkoarbete i församlingen. Cirka tio personer träffas sporadiskt och klyver ved som kan användas som ett slags SOS-ved om man får trubbel med att betala elräkningarna eller andra ekonomiska bekymmer. Förra vintern delades cirka 25 lådor ved ut. Och talkosatsningen har varit uppskattad.
– Jag tror det kan vara bra att hitta på något lite speciellt ibland. Alla vill kanske inte sjunga i kör, spela instrument eller dricka kaffe, funderar han.
– Om jag kan inspirera någon till lite ”tokiga” idéer är jag nöjd! Det gäller också att gräva där du står: oftast finns det ett behov som behöver fyllas.
Just nu står ved för nästan två år framåt och torkar.
– Problemet är att vi inte har lagerutrymme för allt, säger Galls.
Leif Galls tror att det är bra att hitta på lite speciell verksamhet ibland. FOTO: PRIVAT
Rycker ut när träd blåst omkull
Det är ingen direkt regelbundenhet i träffarna på vedbacken.
– Om ett träd blåst omkull ringer kanske någon och frågar om vi kan komma, säger Leif Galls.
Han minns en talkoträff när de vanliga karlarna samlats.
– Plötsligt dök en liten, äldre dam upp, och vi höjde kanske lite på ögonbrynen. Hon hade egen motorsåg och yxa med. Det visade sig att hon var effektivare än någon annan! Hon var mycket skicklig och visste precis hur hon skulle svinga yxan. Hon hade mest erfarenhet och var helt klart bäst i gänget.
– Kvinnor i skärgården har inte kunnat vara fina i kanten. De har varit tvungna att klara sig själva, arbetat i skogen och fiskat.
Församlingen har också fått ved till skänks.
– En präst byggde ett sommarhus ute i skärgården på 1950-talet. Till huset hörde också ett vedlider fullt med ved. Men det blev aldrig eldat så veden fanns kvar. En släkting till prästen hade sett på Facebook att vi efterlyste ved och hörde av sig eftersom det gamla vedlidret skulle rivas.
Församlingen fick därmed ett stort lass med ved som lastades i bananlådor för att göra den hanterlig för mottagarna.
– Det var minsann torrt! Riktig antikved.
Om du har ett förrådsutrymme (gärna i skärgården) där ved kan förvaras eller om du vill skänka bort ved får du gärna kontakta Leif Galls, leif.galls@evl.fi
