Nadine Mabinda jobbar som ungdomsarbetsledare i Petrus församling.

Viktigt att erbjuda unga en plats där de får höra till och bara vara

ungdomsarbete.

Nadine Mabinda vill ge ungdomarna det hon själv fick uppleva i Petrus församling: tillhörighet och trygga vuxna att samtala med. Ungdomarnas diskussioner om rasism ger henne hopp inför framtiden.

15.9.2021 kl. 06:00

Nadine Mabinda har studerat fotografi i Jakobstad de senaste åren, men nu återvänt till Helsingfors för att vikariera som ungdomsarbetsledare i Petrus församling, där hon själv vuxit upp.
– Jag har varit med i ungdomsarbetet jättelänge och varit med på många läger som vuxenledare.

Som ungdomsarbetsledare vill hon hjälpa ungdomarna att komma vidare både på sin resa mot tron men också i utforskandet av den egna identiteten.
– Jag tror det finns en stor längtan att hitta sig själv, men också att hitta Gud. Många undrar hur man kan vara troende i en värld som är så här brusten.

I båda processerna är det viktigt att de unga får göra det i en trygg omgivning.
– Det är viktigt att det finns en plats som de får komma till där de kan känna att de hör till och bara får vara.
När hon ser tillbaka på sin egen ungdomstid är det som känns mest betydelsefullt just tillhörigheten – och att det fanns trygga vuxna som hon kunde ställa frågor till.

Mabinda har deltagit i Typ livet-podden och diskuterat rasism, men egentligen önskar hon att människor inte bara skulle fråga den som ser ut att ha annan etnisk bakgrund om hur man motverkar rasism.
– Förra året talades det jättemycket om de här sakerna, och då pratade jag med många icke-vita som var ganska trötta på att prata om rasism.

Det är bättre att läsa på och fundera över vad man själv kan göra än att fråga den som blivit utsatt vad man borde göra.
– Om man inte kan se att man själv gjort fel är det svårt att förändra sitt beteende. Men om man faktiskt vill utvecklas till mer öppenhet måste man själv fundera över de här sakerna och inte bara fråga första bästa bruna människa man stöter på.

Även om man kanske inte helt kan sätta sig in i den utsattas situation kan man ändå känna empati.
– Personligen upplever jag att människor hör men inte lyssnar.

Skuldkänslor kan vara bra
Ungdomarna hon jobbar med möter också rasism – ibland är de själva utsatta, ibland upplever de att en kompis blir utsatt.
– När vi tagit upp ämnet till diskussion på olika läger märks det att de har jättebra tankar. Det känns verkligen som om de har lyssnat när utsatta personer berättat. Men precis som vi andra vet de inte exakt vad man ska göra för att stoppa rasismen.

Hon önskar att fler människor skulle vara beredda att arbeta mot diskriminering och utsatthet.
– Det här kan låta så självklart, men man borde föreställa sig själv i samma situation och fundera över vad man skulle förvänta sig av sina medmänniskor om man själv var utsatt.

Det kan handla om att säga ifrån när någon berättar ett rasistiskt skämt eller att sätta sig bredvid den som får höra glåpord i kollektivtrafiken.
– Jag tror att många känner skuld efter att ha varit med om en situation där man inte ingripit eller där man efteråt funderar över om man gjort eller sagt fel saker.

Att känna skuld över att man gjort fel kan vara en bra sak även om det känns jobbigt.
– Gud har skapat oss med ett sådant system, det gör att jag kan göra något åt saker när jag känner att jag gjort något dåligt. Skam är mindre berättigat, för det handlar mera om vem du är och inte om vad du gjort.

Församlingarna kan erbjuda en trygg miljö med plats för helande.
– Det är viktigt att skapa platser med nolltolerans för alla typer av diskriminering och vara tydliga med att det här är en plats för kärlek, sanning och gemenskap.

Finns det något som får dig att känna att utvecklingen går åt rätt håll?
– Något som gör mig glad är att höra hur mina ungdomar pratar om de här sakerna. De vill göra revolution, och jag hoppas att de inte ska börja känna uppgivenhet.

Erika Rönngård


Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

våga fråga. VÅGA FRÅGA: Jag är orolig för mitt barn. Hen ska gå i skriftskola i sommar men har nästan inga vänner. 3.5.2016 kl. 15:13

Det har alltid funnits kristna som brytt sig om djuren. Under de senaste tjugo åren har deras tänkande också blivit till mera strukturerad teologi: djurrättsteologi. 3.5.2016 kl. 13:16

I dag bor Zlatan Ibrahimovic där, men en gång var det en plats där pigorna och arbetarna på Östermalm samlades för bön. 29.4.2016 kl. 16:00

drottning Elizabeth. Storbritanniens drottning är tydlig med sin kristna tro i den bok som getts ut i samband med hennes 90-årsdag. 29.4.2016 kl. 13:42

Det var smickrade för Dawa Singye att Dalai lama personligen utvalde honom att bli sin livvakt. Men det liv som han började leva var han inte stolt över. Tills han mötte Jesus. Idag vill han nå Himalaya med evangeliet. 28.4.2016 kl. 10:30

jämlik äktenskapslag. Det råder förvirring kring hur prästernas vigselrätt ska förstås, säger forskaren och prästen Emma Audas. 28.4.2016 kl. 00:00

äktenskapet. Viga eller inte viga? Det frågar sig många präster nu, då det framkommit att prästerna ur juridisk synvinkel torde ha rätt att viga också homosexuella par när den nya lagen träder i kraft – oberoende av kyrkans linje i frågan. 28.4.2016 kl. 00:00

åland. Kyrkoherdetjänsten i Mariehamn har utannonserats två gånger, men inte fått sökande. Snart blir ytterligare tre kyrkoherdetjänster lediga på Åland. Hur ska herdebristen lösas? 26.4.2016 kl. 14:57

Sex kristna kyrkbyggnader hör till de 6 300 tomter i sydöstra Turkiet som den turkiska staten tvångsinlöst. 26.4.2016 kl. 07:22

äktenskap. Förra året ingicks aningen fler äktenskap än de två föregående åren 2013 och 2014. Det visar Statistikcentralens senaste framställning. 25.4.2016 kl. 16:20

Vad ska man göra med sitt häftiga temperament? 22.4.2016 kl. 14:05

slktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52

frälsningsarmén. – Jag kan nästan tycka att det är ett större under av Gud att orka hålla mig under armarna än att göra mig helt frisk, säger Eva Kleman, nyutnämnd kommendör för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. 22.4.2016 kl. 13:45

hanna lehtonen. För tre år sedan var hon osäker på om någon alls skulle vilja sjunga i hennes kör. 21.4.2016 kl. 07:16

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52