Nadine Mabinda jobbar som ungdomsarbetsledare i Petrus församling.

Viktigt att erbjuda unga en plats där de får höra till och bara vara

ungdomsarbete.

Nadine Mabinda vill ge ungdomarna det hon själv fick uppleva i Petrus församling: tillhörighet och trygga vuxna att samtala med. Ungdomarnas diskussioner om rasism ger henne hopp inför framtiden.

15.9.2021 kl. 06:00

Nadine Mabinda har studerat fotografi i Jakobstad de senaste åren, men nu återvänt till Helsingfors för att vikariera som ungdomsarbetsledare i Petrus församling, där hon själv vuxit upp.
– Jag har varit med i ungdomsarbetet jättelänge och varit med på många läger som vuxenledare.

Som ungdomsarbetsledare vill hon hjälpa ungdomarna att komma vidare både på sin resa mot tron men också i utforskandet av den egna identiteten.
– Jag tror det finns en stor längtan att hitta sig själv, men också att hitta Gud. Många undrar hur man kan vara troende i en värld som är så här brusten.

I båda processerna är det viktigt att de unga får göra det i en trygg omgivning.
– Det är viktigt att det finns en plats som de får komma till där de kan känna att de hör till och bara får vara.
När hon ser tillbaka på sin egen ungdomstid är det som känns mest betydelsefullt just tillhörigheten – och att det fanns trygga vuxna som hon kunde ställa frågor till.

Mabinda har deltagit i Typ livet-podden och diskuterat rasism, men egentligen önskar hon att människor inte bara skulle fråga den som ser ut att ha annan etnisk bakgrund om hur man motverkar rasism.
– Förra året talades det jättemycket om de här sakerna, och då pratade jag med många icke-vita som var ganska trötta på att prata om rasism.

Det är bättre att läsa på och fundera över vad man själv kan göra än att fråga den som blivit utsatt vad man borde göra.
– Om man inte kan se att man själv gjort fel är det svårt att förändra sitt beteende. Men om man faktiskt vill utvecklas till mer öppenhet måste man själv fundera över de här sakerna och inte bara fråga första bästa bruna människa man stöter på.

Även om man kanske inte helt kan sätta sig in i den utsattas situation kan man ändå känna empati.
– Personligen upplever jag att människor hör men inte lyssnar.

Skuldkänslor kan vara bra
Ungdomarna hon jobbar med möter också rasism – ibland är de själva utsatta, ibland upplever de att en kompis blir utsatt.
– När vi tagit upp ämnet till diskussion på olika läger märks det att de har jättebra tankar. Det känns verkligen som om de har lyssnat när utsatta personer berättat. Men precis som vi andra vet de inte exakt vad man ska göra för att stoppa rasismen.

Hon önskar att fler människor skulle vara beredda att arbeta mot diskriminering och utsatthet.
– Det här kan låta så självklart, men man borde föreställa sig själv i samma situation och fundera över vad man skulle förvänta sig av sina medmänniskor om man själv var utsatt.

Det kan handla om att säga ifrån när någon berättar ett rasistiskt skämt eller att sätta sig bredvid den som får höra glåpord i kollektivtrafiken.
– Jag tror att många känner skuld efter att ha varit med om en situation där man inte ingripit eller där man efteråt funderar över om man gjort eller sagt fel saker.

Att känna skuld över att man gjort fel kan vara en bra sak även om det känns jobbigt.
– Gud har skapat oss med ett sådant system, det gör att jag kan göra något åt saker när jag känner att jag gjort något dåligt. Skam är mindre berättigat, för det handlar mera om vem du är och inte om vad du gjort.

Församlingarna kan erbjuda en trygg miljö med plats för helande.
– Det är viktigt att skapa platser med nolltolerans för alla typer av diskriminering och vara tydliga med att det här är en plats för kärlek, sanning och gemenskap.

Finns det något som får dig att känna att utvecklingen går åt rätt håll?
– Något som gör mig glad är att höra hur mina ungdomar pratar om de här sakerna. De vill göra revolution, och jag hoppas att de inte ska börja känna uppgivenhet.

Erika Rönngård


Samhälle. En kurs i hur man blir vän med gamlingar, sopputdelning och en konsert med kärleksfulla sånger är några av de tiotals programpunkterna på diakoniveckan i Helsingfors 14–20.9. 14.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ikväll stiger röken i Åbo då biskopskandidaterna grillas och grillar på Kåren. 14.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under den nästsista debatten inför biskopsvalet fick Björn Vikström och Sixten Ekstrand svara på frågor kring följande teman. Svaren är inte direkta citat.  11.9.2009 kl. 00:00

Människa. Finns det en mekanism i våra hjärnor som gör oss mera mottagliga för andliga upplevelser? Den finlandssvenska webbsajten Peppar utreder varför vi tror på Gud. 12.9.2009 kl. 00:00

Människa. Berndt Arell blir enligt Svenska Yle ny vd för Svenska Kulturfonden. Namnet på den nya chefen offentligörs i dag. 11.9.2009 kl. 00:00

Kultur. Retreatgården Snoan i Lappvik, Hangö, firar 35-årsfödelsedag i dag söndag 13.9. Dagen till ära invigs en ny meditationsstig i den vackra ängsnaturen invid gården. 13.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ilta-Sanomat skrev i går, torsdag, att ”Johanneskyrkan hotar attövergå till de svenskspråkigas huvudkyrka”.–Tidningen gör en höna av en fjäder och hittar språkstider där de inte finns, säger Stefan Djupsjöbacka, kyrkoherde i Johannesförsamling i Helsingfors. 11.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Igår kväll grillades biskopskandidaterna än en gång inför det stundande valet. Utfrågningen i Helsingfors leddes av Hilkka Olkinuora och Olav Melin. Se bilder! 11.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. I den första kandidatduellen i biskopsvalet fick också elektorerna samlade i Nykarleby flera chanser att ställa frågor. Här ett plock bland frågor och svar. 10.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. - Vi lever i tider som våra barn senare kommer att läsa om i kyrkohistorieböckerna. Med de dramatiska orden inledde notarie Clas Abrahamsson den första kandidatduellen i biskopsvalet. 9.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. Vasa kristliga skola vill starta ett eget högstadium. Men Vasa stad motsätter sig tanken med motiveringen att man inte vill segregera ungdomarna i staden. 9.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Våra biskopar sitter som bäst samlade till biskopsmöte i Kuortane. I öppningstalet berörde biskopen i Lappo, Simo Peura, kyrkans ägarpolitik samt kyrkans stöd till små och medelstora företagare i ekonomiskt svåra tider. 8.9.2009 kl. 00:00

Johan Sandberg. Den senaste månaden har präglats av avsked. Jag har varit med om mänskligt sett både tillfälliga och definitiva avsked. 10.9.2009 kl. 00:00

Ledare. Kyrkolagen är kortfattad i fråga om biskopens uppgifter. Den säger endast att ”biskopen leder förvaltningen och verksamheten i sitt stift samt övervakar församlingarna och prästerna”. 10.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. Tio påståenden om kyrkan heter en ny blogg som Kyrkans informationscentral öppnade igår. Här bloggar centralens personal om fördomar och föreställningar om kyrkan. 8.9.2009 kl. 00:00

retreat. Tyst retreat. Hur fungerar det? Vad gör man hela dagarna? Ska vi faktiskt vara tysta i nästan två dygn? Får jag alls ha min telefon? Nyfikenheten ledde en retreat-nybörjare till Snoan. 6.5.2019 kl. 11:21

påven. En grupp katolska intellektuella anklagar påven för heresi, alltså irrlärighet. 3.5.2019 kl. 09:02

profilen. Hennes resa gick från en sträng tonårstro till en tid utan kyrkan, tills hon landade i tillit. På vägen har hon mött sorg, kärlek och underbara tillfälligheter. Ester Miiros har kommit till att dörrarna öppnas när tiden är rätt. 24.4.2019 kl. 12:18

sjukdom. För knappt två år sedan fick Tuija Tiihonen veta att hon lider av obotlig cancer. Sedan dess har hon börjat måla, blogga och be. Gud har inte gjort henne frisk, men Han har gjort henne hel. 18.4.2019 kl. 14:05

Påsktraditioner. Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer. 17.4.2019 kl. 14:20