Mötena i domkapitelssalen brukar blir långa, säger biskopen. Det beror på att han vill ge alla tid att tänka färdigt.

Biskop Bo-Göran Åstrand: ”Starta diskussionen om herdeval i god tid”

kyrkoherdeval.

Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

31.8.2021 kl. 09:12

Vägen till att bli kyrkoherde börjar egentligen med vägen till att bli präst.

– När man är ny präst behöver man inte kunna allt. Vem skulle då kunna bli präst? Det viktiga är attityden. Till den hör att förstå att församlingsmedlemmarna tillhör olika segment, men de är alla är fullvärdiga medlemmar, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Under kyrkoherdevalet i Pedersöre reagerade han på att vissa undrade varför personer som inte var aktiva i församlingens verksamhet ville rösta i valet.

– Det resonemanget kan jag inte med. Den här organisationen går sönder om man ska dela in folk i grupper på det sättet, i ett a-lag och ett b-lag. De som kommer för att rösta i kyrkoherdeval tror på sin församling till och med så mycket att de varje månad betalar en del av sin lön för att församlingen ska kunna tjäna dem och andra.

Starta valdiskussionen i tid

Sedan år 2014 har församlingsråden haft möjlighet att anhålla om att ordna indirekt kyrkoherdeval, så att det är församlingsrådet som intervjuar och väljer herde. Alternativet föddes för att det fanns en oro för att en väldigt liten grupp skulle kunna vaska fram och välja en egen kandidat, framför allt i storstadsförsamlingar med lågt valdeltagande.

– I ett direktval accentueras andra frågor än i ett indirekt val. I Pedersöre blev det till exempel tydligt att det handlade om ett linjeval. Det var ett val mellan två goda kandidater och två teologiska linjer.

I Pedersöre ledde valet till rusning till valurnorna och en livlig debatt i lokalpressen. Men det betyder inte att samma intresse per automatik skulle uppstå till exempel i en storstadsförsamling. Ibland, tänker biskopen, är intresset för valet så litet bland medlemmarna att det klokaste är att herden väljs av ett församlingsråd som får intervjua kandidaterna och begrunda deras meriter.

– Det som jag tror vi lärde oss av valet i Pedersöre är att när en kyrkoherde går i pension måste man starta valdiskussionen i god tid. Det måste finnas rum och tid för en diskussion där också medlemmarna har en chans att ge sina synpunkter angående valsättet.

Det tar tid att lyssna på alla

Biskopen påpekar att kandidaterna blir prövade på olika sätt beroende på valsättet. Ett församlingsråd ställer kanske mer detaljerade frågor, men i ett direktval prövas också kandidaternas massmediefärdigheter.

– I ett öppet val får man träna på att ta emot törnar man inte kunnat räkna med. En sådan erfarenhet är också viktig för en kyrkoherde.

Vad var det viktigaste du själv lärde dig under dina år som kyrkoherde?

– Att det inte fungerar att köra solo! Jag lärde mig hur viktigt det är att låta såväl förtroendevalda som anställda tänka högt innan viktiga beslut fattas, och det tar tid. Mina sammanträden som kyrkoherde tenderade att blir långa, och detsamma sker runt det här bordet i domkapitlet. Det behövs för att alla ska hinna tänka färdigt, och för att de ska få tänka högt.

Text och foto: Sofia Torvalds


Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00